kapitel 3. teoriernas slutenhet 291 se amerikansk påverkan, direkt eller indirekt. En tydlig exponent för denna påverkan är Jaques vid 1863 års tyska juristmöte, något som visar att de båda sätten att uppfatta rättens hierarki var närvarande samtidigt. En annan är Robert von Mohl, som på 1860-talet hade övertygats av detta synsätt. Naumann beskrev synsättet som ’det nordamerikanska systemet’, Broomé instämde och även Friis knöt lex superior-principen till USA. Aminoff förefaller vid 1865 års finska diskussioner också ha sett grundlagarna som överordnade, och detsamma gäller Mechelin som år 1889 talade om att grundlagarna skulle ges ”Vorzug”. Schulze, som Hermanson hänvisade till, talade om grundlagens överordning och grundlagen var den sanna lagen om den var i motsättning till lag. I svensk praxis började en normhierarki växa fram, där kommunala föreskrifter i vart fall var underordnade. I Norge var Andresen år 1862-63 tydlig med att grundlagen var överordnad och även tydlig med sin amerikanska påverkan. Winter Hjelm och Aubert var av samma uppfattning, och synsättet passar den norska grundlagens tillkomstsätt. Det torde kunna konstateras att det är just det förhållandet som gjort amerikansk påverkan betydelsefull. År 1866 bekräftades synsättet av Høyesterett, där Lasson uttalade att man skulle ”föredra” grundlagen i fall av lags motstridighet. Detta ligger mycket nära en överordning, och Lasson var väl förtrogen med Tocqueville och Story. Några år senare sade han uttryckligen att grundlagen var överordnad. Också Aschehoug var tydlig med att grundlagen var överordnad, och därav följde egentligen automatiskt normprövningen även om man inte alltid hade vågat dra den slutsatsen. Aschehoug var emellertid inte alldeles tydlig med statsmakternas sidoordning. Ett norskt synsätt som bygger på grundlagens överordning är också tillämpningen av lagmot ersättning. Hade grundlagen inte ansetts överordnad hade frågan inte uppkommit. V. C. Ussings (1863) resonemang låg i linje med att statsmakterna var sidoordnade och normtyperna hierarkiskt ordnade. Scheel (1865) jämställde statsmakterna såtillvida somde var lika bundna av grundlagen, och han överordnade denna över lag. Matzen tog tydligt avstånd från tanken att enväldet skulle ha fortsatt men hos kung och riksdag tillsammans. Detta tillsammans med förfarandet för grundlagsändring gjorde grundlagen överordnad lag. Just argumentet att det särskilda förfarandet för grundlagsändring gjorde grundlagen överordnad återkom hos både Matzen och Aschehoug. Även Holck nämnde det, men det blev inte avgörande för honom.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=