kapitel 3. teoriernas slutenhet 287 ner då Wibelius avvisar general Buxhoevdens försök att åsidosätta lagarna, beställdes av Alexandra Mechelin till makens 60-årsdag.533 I målningen återges hur ”Wibelius [stod] vid sitt domarbord, och där låg Sveriges lag. Han sänkte tungt sin hand uppå dess pärm, hans blick, på boken fästad, lyste klar: ’Herr general, här ser ni ett beskärm för dem, ni hotat har. [---]’”534 Dikten och målningen blev symboler för de konstitutionella rättigheterna i Finland,535 vilket stämmer väl överens med Mechelins inställning till lagars grundlagsenlighet.536 I svensk rättspraxis kan man se några 1880-talsexempel på att kommunala föreskrifter åsidosatts om de inte tillkommit med tillräckligt stöd i ett bemyndigande, och i Norge utvecklades förbudet mot retroaktiv lagstiftning mer och mer till ett skydd för välförvärvade rättigheter. Det var alltså en delvis annan rättslig fråga än tidigare som nu var aktuell,537 och 1890 års celebra avgörande innebar ett mer ingripande åsidosättande av reformlagstiftning än vad som förekommit till och med år 1866. I Danmark finns exempel på att grundlagen tillämpades. Både i svensk och dansk doktrin sker en förskjutning: i Blombergs skrifter och hos Mechelin blir grundlagen överordnad och hos Goos kopplas lagprövningen till individernas rätt, något som enligt Carl Ussing måste synliggöras. Detta handlar här, vilket jag kommer att diskutera närmare i kapitel 9, om en skillnad gentemot ett tidigare skede men med en tydlig likhet mellan de nordiska länderna. Knyter man an detta till den inspiration från tysk och amerikansk rättsutveckling som har diskuterats i det föregående, kan några intressanta förhållanden noteras. Med tyngdpunkt i Norge, och med visst inflytande i Danmark, påverkade den amerikanska uppfattningen att grundlagen var en överordnad normtyp och att domstolarna var sidoordnade med de andra båda statsmakterna. Med tyngdpunkt i Sverige och Finland, och med visst inflytande i Danmark, påverkade den tyska uppfattningen att det fanns en suverän, antingen monarken ensam eller monark och ständer tillsammans. 533 Lukkarinen 2000 s. 243. 534 Runeberg (1860) 1953 s. 192. Lukkarinen (2000 s. 243) kopplar dock målningen till slutorden ”Men lag skall överleva mig, som jag långt efter den blev till.” och noterar att ramen bär på citatet ”Här är vår vapenlösa trygghet än. Vår lag, vår stora skatt i lust, i nöd.” 535 Lukkarinen 2000 s. 244-248 536 Lukkarinen 2000 s. 245. 537 Jfr Langeland 2005 s. 508. Sammanfattande slutsatser: Visualiserat medborgarskydd
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=