konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 286 statsrättslig sedvana, dels ännu inte hade slagit igenom i det allmänna medvetandet; dess principer hade alltså ännu inte sedimenterat ned i djupstrukturen för att använda andra ord än Ussing själv gjorde. Sättet på vilket den organiska principens ’fair play’ skulle utvecklas var genom erfarenhet.528 Det som detta har med lagprövningen att göra är att visualiseringen av oavhängigheten skulle göra att oavhängigheten respekterades av de styrande, omfattades av domarnas pliktkänsla och omfattades av ett krav från befolkningens sida.529 I förlängningen skulle domstolarna utgöra barriären mot för övergrepp av den verkställande eller den lagstiftande makten.530 Ussing diskuterade således inte omdomarna hade lagprövningsrätt, han utgick från detta med stöd av 2 § grundlagen. Jämfört med Hermanson gick professorn i kameral- och politilagfarenhet Leo Mechelin gick mer rakt på sak i sin Staatsrecht des Großfürstenthums Finland: Likaledes skulle lag gälla före förordning.532 Kommentaren är kortfattad, men ger intressanta upplysningar. Mechelin talade enbart om lagars och förordningars materiella grundlagsstridighet, och en lag upphävde inte grundlag bara genom att vara nyare. Om han menade att grundlag kunde upphävas genom vanlig lag, om lagen uttryckligen sade detta, är väl mera oklart. Hursomhelst är uttalandet mera rättframt och mindre teoretiskt än Hermansons resonemang och visar att Hermansons sätt att se på frågan inte var allenarådande. I symboliskt hänseende är det intressant att notera att Albert Edelfelts målningLandshövdingen(1899), som återger situationen i Fänrik Ståls säg528 Ussing 1899 s. 328-333. 529 Ussing 1899 s. 339. 530 Ussing 1899 s. 325-326. 531 Leo Mechelin, ”Das Staatsrecht des Großfürstenthums Finland” i Handbuch des Öffentlichen Rechts der Gegenwart in Monographien, utg. av Heinrich Marquardsen, 4 bd, 2 hbd, Freiburg im Breisgau 1889, s. 298. 532 Mechelin 1889 s. 298. Finland: ”här ser ni ett beskärm för dem, ni hotat har” „Sollte der Fall eintreten, daß in einem Grundgesetze und in einem allgemeinen Gesetze Bestimmungen verschiedenen Inhaltes über einen Gegenstand vorkommen, so ist dem Grundgesetz, sofern es nicht ausdrücklich aufgehoben worden, der Vorzug zu geben, wenngleich das allgemeine Gesetz von neuerem Datum wäre.”524
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=