konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 284 var Goos en föregångare inte bara till det norska avgörandet Rt. 1976 s. 1 men också till den amerikanska diskussionen om vissa rättigheters preferred position. Enligt dåvarande 77 § grundlagen (jämför nu 68 §) kunde ingen förpliktas ge bidrag till någon annan religion än den egna. IUfR1899 s. 46 var det fråga om en mosaisk trosbekännare som motsatte sig att betala en viss avgift till Folkekirken. Underrätten, Gjældskommissionen,515 menade att det indirekt var fråga om en vanlig skatt. Højesteret gav emellertid klaganden rätt till återbetalning av avgiften eftersom uttagande av den skulle strida mot 77 § grundlagen.516 Fallet har uppfattats som ett exempel på grundlagskonform tolkning av en delegation.517 Av intesse är att två regler på olika nivå inte ställdes mot varandra utan att 77 § behandlades som en lagregel som gav klaganden en viss rätt. Fallet säger inget om grundlagens överordning och har inte ansetts innebära att lagprövning skulle utföras, men det visar att grundlagen var en relevant rättskälla i dömandet och hade företräde framför skattebeslut. Dr. jur., sedermera justitiarius i Landsover- samt Hof- og Stadsretten i Köpenhamn Carl Ussing framhöll år 1899 i tidskriften Tilskueren att syftet med maktdelningen enligt 2 § grundlagen var att medborgarna skulle kunna vända sig till domstolarna såsom statsmakt om de utsattes för övergrepp av den verkställande eller den lagstiftande makten. Om statsförfattningen utsattes för statskupp eller revolution, var domstolarna den barriär, som angriparna först måste komma över. Detta ställde höga krav på domarna: 515 Se UfR1898 s. 668. 516 Avgiften var 3 kr 36 öre, vartill kom ersättning för rättegångskostnad med 200 kr. 517 Sørensen 1969 s. 298, Sørensen 1973 s. 302. 518 Ussing 1899 s. 326. Jfr not 1. Se också densamme, ”Den vigtigste Retsreform” i Carl Ussing i Skrift og Tale. Afhandlinger, Foredrag og Livserindringer, utg. Oluf H. Krabbe, København 1935, s. 415-434, ssk. s. 415-426. Se vidare J. P. Christensen 2003 s. 71. Grundlagen i dömandet Carl Ussing: ”Mængden vil have ydre Tegn” ”Det er ikke nok, at Dommerne personlig hver for sig er uafhængige og upartiske Mænd; det er af højeste Vigtighed, at de ogsaa synes at være det, at deres Stilling giver ydre Borgenfor deres Uafhængighed og Upartiskhed.”518 [---] ”Mængden vil have ydre Tegn, den vil se Uafhængigheden, førend de tror paa den, og Mængden har Ret, thi den ydre Uafhængighed virker ikke blot udad, suggestivt paa Mængden, men ogsaa indad, suggestivt paa Dommeren.”519
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=