kapitel 3. teoriernas slutenhet 281 utse i vilken omfattning domstolarna kunde förväntas åsidosätta lag där grundlagsenligheten var tveksam. Det rådde skilda meningar om hur långt skyddet för välförvärvade rättigheter och mot retroaktiv lagstiftning sträckte sig.496 Ett rättsläge kunde emellertid anses ’fryst’ vid en viss tidpunkt, t.ex. vid igångsättningen av ett byggnadsarbete497 eller vid en persons död,498 och då kunde inte senare ikraftträdda regler om höjda byggnadsavgifter eller underhållsbidrag till barn tillämpas på byggherren respektive dödsboet. Detta rubbar dock inte slutsatsen att det låg en viktig markering i 1890 års avgörande. Grundlagsstridig lag kunde tillämpas mot ersättning till den förfördelade. Den långvariga avvecklingen av bagarnas privilegier har berörts i det föregående. I ett nytt betänkade fann juridiska fakulteten att privilegierna skyddades av grundlagen men att ersättning var tillräckligt; lagen behövde inte åsidosättas. I Rt. 1895 s. 297 bekräftade Høyesterett denna tolkning av rättsläget, och domen kom att utgöra ”[e]t klart prejudikat”499 för ersättningsrätten. Frågan om ersättning var inte uppe i det målet, och i ett senare avgörande –Rt. 1899 s. 674 – konstaterades att det var ägarna år 1839 och inte de nu aktuella kärandena som hade haft rätt till ersättningen. År 1890 utkom professorn i allmän rättslära Carl Goos och jur. kand. Henrik Hansen medGrundtræk af den danske Statsret, en dansk version av ett bidrag till Handbuch des öffentlichen Rechts der Gegenwart. I en sammanfattning av den danska diskussionen på lagprövningsrättens område konstaterar de att frågan om konsekvenserna av att grundlagsstiftningsförfarande inte tilllämpats i ett fall då så borde ha skett ”hører til de stærkt omtvistede saa vel i den danske som i den fremmede statsretlige Literatur”.500 Grundlagen besvarade inte uttryckligen frågan. Överrätternas domar spretade, liksom upp496 Hiorthøy 1967 s. 127, E. Smith 1993 s. 172-174, utförligt Langeland 2005 s. 504-538. Se även bl.a.: Rt. 1894 s. 241, 1894 s. 550, 1895 s. 460, 1897 s. 293, 1897 s. 420, 1899 s. 147, 1899 s. 196, 1899 s. 545. 497 Rt. 1894 s. 561. 498 Rt. 1895 s. 823. 499 Frede Castberg, Norges statsforfatning, bd II, 1 uppl., Oslo 1935, s. 218, 2 uppl., Oslo 1947, s. 227 eller 3 uppl., Oslo 1964, s. 174. 500 Carl Goos och Henrik Hansen, Grundtræk af den danske Statsret, Kjøbenhavn 1890, s. 66. Danmark: Individens rätt och maktdelningens visualisering Carl Goos: ”Vogtere for Individernes Ret”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=