konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 280 fjortonde tillägget till konstitutionen skyddades rätten till ”due process of law” i frågor som berörde liv, frihet och egendom, och frågan var om bestämmelsen bara var processuell eller också skyddade mot godtycklig (’arbitrary’) lagstiftning. Under 1870-talet skrev den amerikanska Högsta domstolen att så skulle kunna vara fallet under vissa omständigheter, och under 1880- och -90-talen skärptes domstolens kontroll till ett skydd av ekonomisk frihet.489 Att rätten att sälja alkohol bevakades som en välförvärvad rättighet utmärker emellertid Norge gentemot andra länder vid samma tid.490 Frågan är vilken intensitet lagprövningen egentligen hade.491 Det kan nämligen konstateras att 1890 års dom står ganska ensam jämfört med ett antal övriga domar,492 främst domarnaRt. 1890 s. 533, 1891 s. 22 och 1896 s. 609, i vilka lagprövningen och skyddet för välförvärvade rättigheter accepterades men där det senare inte gavs en lika långtgående innebörd som i 1890 års fall. I 1896 års fall anförde förstevoterande, e.o. assessor Løchen, att han inte fullt ut kunde dela argumentationen i Rt. 1890 s. 455 men att det dessutom fanns skillnader mellan målen. I det äldre fallet gällde det vin, i det förevarande brännvin, vars handel redan var striktare reglerad. Det äldre fallet gällde rättens existens, Rt. 1896 s. 609 däremot bara en begränsning av en rätt. Distinktionen mellan fråntagande av rättigheter eller reglering och begränsningav rättigheter blev med dessa rättsfall central för lång tid framåt.493 Dessutom var kravet på att rätten skulle gälla viss person och viss verksamhet begränsande för antalet möjliga anspråk på att slippa ingrepp i rättigheten.494 1896 års sätt att dra gränsen gentemot Rt. 1890 s. 455 är dock mindre övertygande. Eckhoff har som förklaring framhållit att Løchen hade en positiv inställning till reformlagstiftning och inte var benägen att åsidosätta lagar.495 Det fanns alltså några få klara fall, särskilt Rt. 1890 s. 455, där lagprövning utfördes, men jämför man med exempelvis Rt. 1896 s. 609 kan man inte konstatera annat än att lagprövningen var försiktig och att det var svårt att för489 McCloskey 2010 s. 76-90. 490 Helgadóttir 2006 s. 61-63. 491 Jfr E. Smith 1993 s. 172-174, även s. 163-164, 168-172. 492 Hiorthøy 1967 s. 125. 493 Eckhoff 1975:2 s. 189-190. Se nedan apropåRt. 1918 I s. 401, 1970 s. 67 och 2007 s. 1281. 494 Rt. 1882 s. 229, 1887 s. 793 och 1888 s. 200, jfr vidare Kgl. prop. 1916 3 c nr 42 bil. 7 Skeie s. 60-62, vidare ang. skydd för välförvärvade rättigheter s. 86-116. Se också Bredo (von Munthe af) Morgenstierne, ”Om Lovgivningens Indgriben i Borgernes økonomiske Retssfære” i Rt. 1893 s. 737-750, och, å andra sidan, Bergh 1893 s. 337-378 495 Eckhoff 1975:2 s. 191-192 och 204.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=