kapitel 3. teoriernas slutenhet 279 tid enligt Høyesterett sådan tillämpning, och enligt förstevoterande Motzfeldt var detta det första tillfället då den frågan om en senare lag kunde inskränka etablerade näringsrättigheter ”i sin Renhed”480 förelåg inför rätten. Till grund för bedömningen lades, att vin fick anses ingå i de varor som handlaren tillerkänts rätt att sälja, även om det inte uttryckligen nämndes i tillståndet.481 Minoriteten genom e.o. assessor Birkeland åberopade utan framgång de äldre rättsfallen, där grundlagen inte ansågs hindra det nya tillståndskravet, och tog upp alternativet att tillämpa lagen mot ersättningsanspråk i annan process. Assessor C. Hansteen framhöll mot detta att två av dessa fall handlade om näringsidkare som inte hade fått personlig rätt att handla med vissa varor och att i det tredje fallet näringsidkarens tillstånd var villkorat av att senare lagändringar skulle tillämpas.482 Castbergs uttalande att domen var ’celeber’ återspeglar 1900-talsuppfattningen att prövningsrättens stöd i prejudikat uppkom först efter år 1884. Eckhoff talade om 1890 års dom som ”det første helt klare eksempel”483 på att Høyesterett åsidosatte en lag, Hiorthøy sade att den var ”det første helt sikre prejudikat”484 och även Smith menar att domen var ”klarere enn vanlig”485 i tidigare praxis eftersom den uttryckligen hänvisade till att 97 § grundlagen inte tillät ingrepp mot redan etablerad näringsverksamhet. Lagen kunde inte på egna meriter tolkas grundlagskonformt, eftersom det var klart att avsikten med den var att ingripa i bestående förhållanden.486 Med Smiths ord: ”det er grenser for hvor langt en lovbestemmelse lar sig strekke uten at det kunstige i den presumerte tolkning ligger åpent i dagen”.487 Det viktiga med domen är två saker: att Høyesterett markerade sitt företräde att tolka grundlagen och att uppfatta ett ingrepp i bestående rättigheter som retroaktiv lagstiftning, även om ingreppet på ytan bara gällde för framtiden, och att Høyesterett markerade att domstolen var beredd att åsidosätta reformlagstifning om så krävdes. Att domen kom 1890 är intressant vid en jämförelse medUSA: ”There are clear echoes of American thought in the Norwegian privilege cases.”488 I det 480 Rt. 1890 s. 455 på s. 456. 481 Rt. 1890 s. 455 på s. 456. 482 Rt. 1890 s. 455 på s. 457-458. 483 Eckhoff 1975:2 s. 188. 484 Hiorthøy 1967 s. 125. 485 E. Smith 1993 s. 169. 486 E. Smith 1993 s. 168-172. 487 E. Smith 1993 s. 171. 488 Helgadóttir 2006 s. 61.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=