konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 278 Vad som avses med detta är väl inte alldeles klart. Blomberg uppfattade uppenbarligen grundlagen som hierarkiskt överordnad andra lagar473 men fann inte att den dömande makten var helt sidoställd med den lagstiftande.474 Grundlagens hierarkiska överordning kunde då komma till uttryck i fall av klara motstridigheter mellan olika rättsregler. Var frågan huruvida en lag stred mot grundlagens fundamentala värden eller allmänna principer eller liknande var det inte enmotsättning av den typen, och då skulle lagen gälla.475 En fråga som återkom upprepade gånger under de tjugo år som omgav förra sekelskiftet var om en inskränkning av en förvärvad näringsrättighet var förenligmedgrundlagens (97§) förbudmot att ge lagar tillbakaverkande kraft.476 Det fanns några föregångare från 1880-talet, där grundlagen inte ansågs hindra det nya tillståndskravet.477 År 1890 kom emellertid en dom, Rt. 1890 s. 455, som Castberg betecknade som ”celeber”:478 I domen prövade Høyesterett de straffrättsliga följderna av en lag som gav kommunstyrelserna rätt att förbjuda viss vinhandel och att avgöra tillståndsärenden. Både lagens ordalydelse och dess förarbeten visade att rätten var tänkt att omfatta redan etablerad handel. 97 § grundlagen hindrade emeller472 Blomberg 1896 s. 82. 473 Se också Hugo Blomberg, Svensk statsrätt. Föreläsningar, Uppsala 1904, s. 34 474 Se Blomberg 1896 s. 80. Inte heller med den verkställande makten, se Blomberg 1896 s. 77. 475 K. S. Zachariä har gjort en liknande indelning, se Zachariä 1833 s. 163. 476 Castberg 1930 s. 332. 477 Rt. 1882 s. 229, 1887 s. 793 och 1888 s. 200. Se också Castberg 1930 s. 332 och Eckhoff 1975:2 s. 188. 478 Castberg 1930 s. 331. 479 Castberg 1930 s. 331-332. ”materielt öfverensstämmer med grundlagarnes allmänna innehåll, och ännu mindre att åsidosätta ett lagbuds tillämplighet på grund af sin mening, att någondera lagstiftningsfaktorn, konung eller representation, saknat legitimitet vid stiftandet eller att vid folkrepresentationens behandling af frågan någon formalitet uraktlåtits.”472 Norge: ”En celeber dom” och ”Et klart prejudikat” ”Först med en celeber dom av 3. juni 1890, hvorved Høiesterett opretholdt mot dermed stridende lovgivning en handelsborgers rett til å selge vin, begynner den serie af prejudikater, som nu må sies å ha gitt domstolenes prövelserett overfor lovgiveren sedvanerettslig hjemmel”.479
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=