RB 71 vol1

konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 276 det fanns en uttrycklig föreskrift om hur städer fick besluta om uttagande av avgifter.461 Sundberg menade att det var ”en smaksak”462 omman ville betrakta dessa föreskrifter som materiellt lagstridiga eller som kompetensöverskridanden. Rubriken till NJA1885 s. 381 anger att frågan var huruvida bestämmelsen kunde ”äga giltighet” trots att den inte fastställts av Kungl. Maj:t, och i det liknande fallet NJA1885 s. 426 var frågan huruvida den kunde ”anses gällande”. Det synes inte ha rått tvivel om att domstolarna hade rätt att utföra denna typ av prövning.463 Det är emellertid svårt att sätta fingret på vad domstolarna ansåg sig göra: Kanske såg domstolarna på de kommunala föreskrifterna som en underordnad normtyp, men den materiella motstridigheten låg i så fall i att kommunerna inte hade fått erforderligt bemyndigande. Då är man i kompetensprövningen, och kompetensen att stifta strafflag låg hos kung och riksdag medan den administrativa lagstiftningsmakten låg hos kungen. Prövningen kan emellertid lika gärna vara ett utflöde av legalitetsprincipen – att bestämmelser om straff och avgifter måste ha stöd i någon av de nu nämnda typerna av lag. Konstateras kan emellertid att det var någon typ av konstitutionell kontroll domstolarna gjorde, och att de diskuterade i termer av den lägre normens giltighet. Det finns en parallell till denna rättsutveckling i det tyska riket vid samma tid. Där kunde domstolarna också pröva föreskrifters grundlags- och lagenlighet, om de hade beslutats på en lägre nivå än monark och parlament.464 Inte långt innan Naumanns tredje band kom ut i sin andra upplaga tog den den uppsaliensiske statsrättsdocentenHugo Blomberg, sedermera professor, år 1880 upp frågan om lagprövningen.465 Han relaterade debatten mellan vetenskapsmännen utan namns nämnande, tydligen främst de tyska, och gjorde närmast motsatsvis en referens till den nordamerikanska ordningen. Han fann att det i debatten rådde ”tämlig enighet” om att domstolarna inte kunde pröva lagarnas materiella överensstämmelse med grundlagen. ”Stämningen luta[de] i den riktningen”466 att domarna kunde pröva om lagen till461 NJA1931 s. 686, 1934 s. 663, 1938 s. 165, 1939 s. 209 och 1952 s. 47. 462 Fahlbeck m.fl. 1947 s. 44 463 Westerståhl 1941 s. 126. 464 Stolleis 2003 s. 269-270. 465 Hugo Blomberg, Om Sveriges högsta domstols statsrättsliga ställning och betydelse, Uppsala 1880, s. 79-81. 466 Båda citaten från Blomberg 1880 s 79. Hugo Blomberg: Från formell prövning till materiell prövning ”helt enkelt”

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=