kapitel 3. teoriernas slutenhet 273 många länders konstitutionella rättsteori, men han förde vidare tanken att grundlagen var överordnad med hänvisning till att den satte gränser för makten. Med Matzen blåste vinden från annan kant, har det hävdats, och det stämmer i förhållande till Holck och Nellemann. Men söker man sig tillbaka till Hother Hage, W. Ussing, Krieger, Grundtvig på den grundlagsstiftande församlingen, samt V. C. Ussing och Scheel därefter, så fanns föregångare. I förhållande till demär det snarare så att vinden blåste mer entydigt från samma kant. Det är också märkbart att motståndarna – Holck, Nellemann – är mer sökande i sitt angreppssätt. Teorin mot lagprövning blev inte lika stark som de praktiska skälen för, i Norge särskilt, men även i Danmark. Med praktiska skäl menar jag det praktiska intresset att makt skulle begränsas och att det särskilda förfarandet för grundlagsändring skulle fylla en funktion. Motargumentet att rättsläget skulle bli oklart om olika domstolar hade olika uppfattningar om lagars grundlagsenlighet kunde då tillbakavisas med hjälp av det amerikanska exemplet. Att lagprövningen fick genomslag i Norge men inte i Danmark hänger samman med att det i Danmark fanns starka förespråkare för att de förfaranden som kunde ifrågasättas var grundlagsenliga; i Norge var motståndet mot konstitutionellt kritiska domare svagare. Det nära sambandet mellan ledande jurister i Danmark och regeringen är en viktig del i förklaringen av att domstolarna inte intog en konstitutionellt kritisk hållning. Det är betecknande att det rådde skarp oenighet i UfR1887 s. 142 (tillfällig strafflag),452 en oenighet somdock inte kom till offentligt uttryck eftersomvoteringarna inte var offentliga. 452 Se Himmelstrup 1948 s. 189-190.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=