konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 272 dende”.450 Domstolarnas underlåtenhet att reagera mot provisorietidens tillfälliga lagar påverkade rättsutvecklingen ännu på 1920-talet och gjorde det svårt för dem att granska verkliga lagars grundlagsenlighet; inte förrän på 1990-talet syntes enligt Eilschou-Holm tecken på att misstron började suddas ut.451 De tidigare danska diskussionerna kunde föras tillbaka antingen på synen på domstolarna som en underordnad makt (Tscherning, Friis) eller på grundlagen som en överordnad lagtyp (Ussing, Scheel). Scheel hade också inspirerats av Puchtas sätt att se på tolkningsmöjligheten. Med Matzen befästes sättet att se på grundlagen som en överordnad lagtyp, och Matzen anknöt resonemanget till att grundlagen var svårare att ändra än vanlig lag. Resonemanget är snarare principiellt än anknutet till tyska och amerikanska teorier, även om grundlagens överordning ligger närmast det sistnämnda. Mot den bakgrunden skulle man kunna tänka sig att domstolarna såsom sidoordnade med de andra statsmakterna var aktiva när det gällde att kontrollera att den överordnade grundlagen följdes. I den kontroversiella frågan om de provisoriska lagarna hade emellertid framstående jurister som Nellemann och just Matzen själv argumenterat för förfarandets grundlagsenlighet, vilket gjorde att lagprövningen utföll så att förfarandet godkändes. Lagprövningen var därmed etablerad men innehållslös. I Norge kan man redan genom Jens Peter Andresens artikel 1862-63 se att angreppssättet inte följde tysk teori. Grundlagen definierades som högre lag, vilket stämde både med ett amerikanskt synsätt och med den praxis som hade utbildats i Høyesterett. I Claus Winter Hjelms bok och L. M. B. Auberts föreläsning blev också tydligt att syftet med arrangemangen var maktdelning och konstitutionell kontroll. Detta slogs också fast av justitiarius Lasson, som uttryckligen uttalade att grundlagen skulle gå före lag som stred mot den. Redan på 1860-talet legitimerades Høyesteretts praxis med hänvisningar till Tocqueville och Story, och Lasson klargjorde då att grundlagen var högre lag. Aschehoug visade i sin framställning att han var orienterad i 450 B. Christensen 1961 s. 406, se också s. 410-412. 451 Eilschou Holm 1995 s. 200-201. Sammanfattande slutsatser: Från tyskt till amerikanskt Sammanfattande slutsatser: Inspirationen från det amerikanska tankegodset
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=