kapitel 3. teoriernas slutenhet 271 löshetspolitik samt prästerskapet. Det har uppfattats som 1800-talets enda mål om en lags grundlagsenlighet,438 men utgången har kritiserats.439 Germer har noterat att grundlagsskyddet för tryckfriheten inte åberopades i målet.440 Domstolarna undvek generellt att pröva frågan om ett ”særdeles paatrængende Tilfælde” hade förelegat; det ansågs falla under Riksrättens behörighet.441 Detsamma gällde Højesteretsavgörandet UfR1887 s. 221, där de åtalade – och fällda – yttrandena gällde själva provisorielagstiftningens bristande legalitet. ”Straffedommen bekræftede i sig selv rigtigheden af de udtalelser om straffelovsprovisoriet som man straffede for.”442 Matzens uttalanden om lagprövningen synes ligga till grund för resonemangen i rättsfallen, och han hänvisade sedan åter till dessa fall som stöd för att grundlagens rättsföreskrifter kunde tillämpas av domstol.443 Enligt Matzen, och enligt Nellemann, som var Estrups justitieminister, var emellertid den provisoriska lagstiftningen fullt grundlagsenlig.444 Den nationalliberala oppositionen åberopade Holcks statsförfattningsrätt år 1869 som motvikt mot Matzen.445 I själva verket bestod lagprövningen inte i mera än att domstolarna inte avvisade lagprövningsfrågan. Det var heller aldrig fråga ommateriell grundlagsstridighet utan omde formella förutsättningarna för tillfällig lagstiftning var för handen.446 Domstolarna undvek att närmare diskutera förhållandet mellan tillfällig lag, finanslag och grundlag. Detta var i realiteten ett politiskt – konservativt – ställningstagande från Højesterets sida.447 Jens Peter Christensens sammanfattning av Matzens lära i förhållande till Holcks var att med Matzen ”blæste vinden fra en anden kant”.448 Detta gäller dock bara lagprövningen som sådan. Domstolarna ingrep inte mot den konservativa regeringen; de och lagprövningen var, med Jens Peter Christensens ord, garantier mot ”alt for fremstormende reformkræfter”.449 Domstolarna var, som Bent Christensen uttryckt det, ”varsomme og tilbakehol438 Torben Jensen, ”Domstolskontrollen med overholdelse af grundrettigheter” i UfRB 1995 s. 241-250 på s. 241. 439 Se Himmelstrup 1948 s. 193-196, se även Olrik 1921 s. 219 not 6. 440 Germer 1973 s. 24. 441 Eilschou Holm 1995 s. 198. 442 Germer 1973 s. 25. 443 Matzen 1901 s. 276. 444 Se E. Andersen 1953 s. 130-143, Tamm 1996 ssk. s. 168, 192 och 208-221 och 264-299. 445 Björne 1998 s. 80. 446 P. Andersen 1953 s. 538, se även P. Andersen 1954 s. 473-475. 447 Se Holmøyvik 2007 s. 767. 448 J. P. Christensen 2003 s. 13. 449 J. P. Christensen 2003 s. 13.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=