kapitel 3. teoriernas slutenhet 269 litiska skönet, till exempel bedömningen om ”Almenvellet kræver det” när det gällde expropriation.419 Hänvisningen till Aschehoug fanns för första gången 1888 års upplaga – den första tryckta upplagan – av band 1 i Matzens verk. Matzen hade då redan i allt väsentligt lagt fram sin teori i den litograferade handskrivna upplagan av band 1 år 1876.420 Därför kan han inte – vilket har gjorts gällande421 – ha påverkats av det resonemang som Aschehoug först publicerade år 1881. I likhet med Aschehoug tog visserligen Matzen upp frågan om lagprövningen apropå den dömande makten i band 3, vars litograferade handskrivna upplaga kom ut år 1880. Men till skillnad från Aschehoug finns Matzens utförliga framställning i ämnet apropå förfarandet för grundlagsändring.422 Det är tydligt att hänvisningen till Aschehoug är tillagd som ett ytterligare stöd till det resonemang Matzen redan hade fört. Beträffande Matzen har, vilket påminner om diskussionen om Aschehoug, noterats att lagprövningen passade en författare som hade en politisk blick för behovet av ”en konservativ garanti mod alt for fremstormende reformkræfter”.423 I övrigt diskuterade Matzen bland annat till olika författares ståndpunkter: Ussing, Scheel, Holck, Nellemann. Professor Johan Henrik Deuntzer anslöt sig i sin civilprocessrätt helt kort till Matzens teori,424 och Matzen hänvisade i senare upplagor åter till Deuntzer.425 Även Jul. Lassen anslöt sig kort till Matzen i sinHaandbog i Obligationsretten,426 liksom Viggo Bentzon i Retskilderne.427 419 Matzen 1876 s. 306, 1888 s. 300, 1900-01 s. 289-290, jfr 1910 s. 254. 420 Detta har också noterats av O. A. Borum, ”Domstolenes ret til prøvelse af loves grundlovsmæssighed – endnu en gang” i Fskr. till Alf Ross, København 1969, s. 49. 421 Se Helgadóttir 2006 s. 51-52. Kronologin har där bedömts utifrån den första tryckta upplagan av Matzens verk, jfr uttalandet ”Matzen did not discuss judicial review in the first edition of his treatise, whose third volume was published in 1889. It is therefore likely that he was influenced by Aschehoug in his treatment of the subject.” (Helgadóttir 2006 s. 52 not 204). – Den litograferade handskrivna upplagan är svår att finna och har gjorts tillgänglig för mig i Rettshistorisk samling, Oslo. 422 Jfr J. P. Christensen 1990 s. 50-51. 423 J. P. Christensen 2003 s. 13. 424 J. H. Deuntzer, Den danske Civilproces. Fremstillet til Brug for de Studerende, Köpenhamn 1901, s. 14. 425 Matzen 1900-01 s. 290, 1910 s. 263. 426 Jul. Lassen, Haandbog i Obligationsretten. Almindelig Del, 3 uppl., Köpenhamn 1917-20, s. 337. Se även 2 uppl., Köpenhamn 1908, s. 274. 427 Viggo Bentzon, Retskilderne.Til Brug ved Forelæsninger, Köpenhamn 1907, s. 61. Matzens referenser och påverkan på andra författare
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=