kapitel 3. teoriernas slutenhet 267 Matzens slutsats var, i motsättning till Holck och Nellemann, att tillfälliga lagar och vanliga lagar skulle behandlas på samma sätt.408 Men hur? Matzen undersökte rättskällorna. Grundlagen besvarade inte frågan uttryckligen. Förslaget på riksförsamlingen omgrundlagsfäst lagprövningsrätt hade fallit, men enligt Matzen framgick det av förhandlingarna att församlingen inte ville besvara frågan utan överlämna den ”til Fortolkningen”.410 När det gällde kontrollen av överhetsmyndighetens gränser fanns det tidigare gällande regler av motsatt innebörd, varför den frågan måste regleras uttryckligen, men så var inte förhållandet när det gällde lagprövningen. Matzen ansåg att bestämmelsen att domstolarna endast skulle rätta sig efter lagen inte kunde tilläggas betydelse i sammanhanget eftersom lagen här skulle förstås i motsättning till anordningar och inte till grundlagen. Resultatet av resonemanget var, att man inte i grundlagen kunde hitta något uttryckligt eller underförstått svar på frågan utan måste ta hjälp av 95 §, som handlade om grundlagsändring, och se den i sitt principiella och konstitutionella sammanhang.411 Frågan om betydelsen av 95 § hade Nellemann och Holck besvarat med att en i strid med den given lag inte blev ogiltig, ”hvilket vil sige det samme som, at Bestemmelsen i det væsentlige er uden al retlig Betydning”,412 som Matzen sammanfattar det hela. Hans ord ”i det væsentlige” innebar ett förbehåll för den betydelse bestämmelsen kunde ha för ansvaret för en kontrasignerandeminister. 95 § skulle i så fall innehålla en moralisk och politisk förpliktelse på samma sätt som det fanns grundlagsbestämmelser om framtida reformer av rättegångsväsendet och kyrkan. Å andra sidan fanns det grund408 Matzen 1876 s. 291-294, 1888 s. 284-288, 1900-01 s. 274-277, 1910 s. 244-247. 409 Matzen 1888 s. 288, 1900-01 s. 277, 1910 s. 247-248. I allt väsentligt likalydande 1876 s. 294. 410 Matzen 1876 s. 295, 1888 s. 288, 1900-01 s. 278, 1910 s. 248. 411 Matzen 1876 s. 296-296, 1888 s. 288-289, 1900-01 s. 278-279, 1910 s. 248-252 (i 1910 års upplaga finns en utvidgad jämförelse med rättsförhållandena under enväldet, s. 248-251). 412 Matzen 1876 s. 296, 1888 s. 290, 1900-01 s. 279. ”Sæt, at Grl.s § 95 er tilsidesat derved, at en Bestemmelse, som strider mod en Grundlovsforskrift, er given af den almindelige Lovgivningsmyndighed i Overensstemmelse med Grl.s § 2, er den saa gyldig eller ugyldig? Dette Spørgsmaal kan ogsaa udtrykkes saaledes: om Regeln i Grl.s § 95 er en saadan, hvis Overholdelse det udelukkende tilkommer og paahviler den almindelige Lovgivningsmyndighed selv at passe, eller om andre Myndigheder ere beføjede til at udøve et selvstændigt Skjøn over, om den er overtraadt, og i bekræftende Fald kunne og bør undlade at anvende den i Strid med samme værende Lov.”409
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=