kapitel 3. teoriernas slutenhet 265 parlamentarism) på den ena sidan och ont (ämbetsmannavälde) på den andra. Denna koppling mellan parlamentarism och lagprövning skymde sikten för de längre linjerna i lagprövningens historia och ledde till att lagprövningens rättskulturella legitimitet var svag under stora delar av 1900-talet. Medan civilrättaren Nellemann i sin andra och tredje upplaga åren 1877 och 1887 i allt väsentligt höll fast vid sitt resonemang, inledde professorn i statsoch förvaltningsrätt, rättshistoria och folkrätt Henning Matzen år 1876 ett nytt sätt att argumentera i frågan. Först kan det noteras, att han stod för ett ”markant brud”400 också i det avseendet att han uppfattade grundlagens frioch rättigheter som gränser för lagstiftarens kompetens; dessförinnan hade det varit mindre klart i vad mån de var verkliga individuella rättigheter eller riktlinjer för lagstiftaren. Matzen utgick från 2 § grundlagen, som delade in ”Statsmagtens Virksomhed” i ”den lovgivende, udøvende og dømmende Virksomhed”. Han menade att grundlagen till en viss grad erkände enséparation des pouvoirs men inte genomförde den ”i den doktrinære Aand” som den infördes av Montesquieu och tillämpades i USA år 1787 och Frankrike år 1791. Det stämde med den dömande maktens uppgifter att den utövades ”gjennem ett Indbegreb af selvstændige Myndigheder”,401 och det var därför ett framsteg att domstolarnas oavhängighet fastslogs i 2 §. Den lagstiftande och utövande maktens funktioner flöt enligt Matzen i flera avseenden samman, vilket också återspeglades i 2 §. Enligt Matzen kunde ”den dømmende Myndighed” uppfattas som en rättsavgörande myndighet, då dess uppgift var att avgöra vad som var rätt i en tvist. Eftersom gränsen mellan domstolars och administrativa myndigheters sakområden inte följde någon teoretiskt klar gräns fick man emellertid nöja sig med att konstatera att den dömande myndighetens sakområde var 400 Zahle 1997 bd 3 s. 18 eller 2003 bd 3 s. 18. Jfr J. P. Christensen 1990 s. 39-41, 50-55 och dens. 2003 s. 13. 401 Dessa citat från Henning Matzen, Den danske Statsforfatningsret, bd 3, 3 uppl., Kjøbenhavn 1899, s. 1. I allt väsentligt likalydande i bd 3, litograferad handskriven uppl., Kjøbenhavn 1880, s. 1-2. Danmark: Matzen och 1870-talets ändrade vindriktning ”De af det uberettigede Subjekt trufne Bestemmelser [behøve ikke] paagtes af Domstolene.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=