konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 256 att behandla den gällande statsförfattningen i tre band, vilka utkom i en andra upplaga år 1891-93.339 Där behandlade han utförligt frågan om lagprövningen. En viktig debatt i norsk rättshistoria har varit huruvida lagprövningen uppstod som ett konservativt svar på parlamentarismens införande år 1884. En förutsättning för denna debatt, som jag behandlar avslutningsvis i detta avsnitt om Aschehoug och sedan återkommer till längre fram, var uppfattningen att Aschehoug skrev om lagprövningsrätten först år 1885, då den del av hans statsförfattningsrätt som omfattar lagprövningen kom ut. Det har emellertid senare visat sig att 1885 års text kom ut i ett häfte redan år 1881.340 Dessutom hade Aschehoug – som i ett tidigt arbete år 1845 varit avvisande till lagprövningen341 – i föreläsningar i ämnet redan år 1862-63 uttalat sig för lagprövning i form av åsidosättande av otvivelaktigt grundlagsstridiga lagar. Kunde domstolarna lösa ”Antinomier”342 mellan vanliga lagar kunde de, enligt honom, också lösa sådana mellan lagarna och grundlagen. Han markerade uttryckligen mot Ørsteds uppfattning.343 I en stortingsdebatt år 1869 hade Aschehoug och även A. M. Schweigaard försvarat lagprövningen och maktdelningen mot oppositionsledaren Sverdrups angrepp på Høyesterett och lagprövningen; Sverdrup hade åberopat att Stortinget och regeringen var de suveräna statsmakterna.344 ”Den dømmende Magts Ligestilling med Statsmagterne”345 är Aschehougs motsägelsefulla rubrik till det avsnitt där han inledde sin framställning om den dömande makten. Omden dömande makten är likställd med statsmakterna, är den då inte själv en statsmakt? I Aschehougs terminologi var stortinget och kungen statsmakter, men inte domstolarna. Detta hindrade dock 339 Björne 1998 s. 145, 2002 s. 109-110. 340 Se Torstein Eckhoff, anmälan av Slagstad 1987 i TfR1988 s. 246-252 på s. 248 not 1. Eckhoff lyfter fram att Ulf Torgersen i en otryckt magisteruppsats år 1955 gjort detta konstaterande. 341 Se Seip 1990 s. 17, jfr även Eckhoff 1988 s. 248. 342 Citerat efter Seip 1990 s. 10. 343 Slagstad 1987 s. 52-54, Eckhoff 1988 s. 248, Slagstad 1990 s. 163, Seip 1990 s. 8-10. Det bör nämnas att 1862-63 års uttalanden lyftes fram först av Ulf Torgersen i den otryckta magisteruppsatsen år 1955, se Eckhoff 1988 s. 248 eller Seip 1990 s. 9. 344 Seip 1990 s. 18-19. 345 Aschehoug 1885:1 s. 291 eller 1893 s. 300. • Den dömande makten en statsmakt? Lagprövning i teori och praktik
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=