konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 232 lag och riktad till en annan adressat – riksdagen själv – än de vanliga lagarna, som riktas till domstolarna. Dessa är – trots den klara maktfördelningsregeln i grundlagens inledning, och trots att Holck uttryckligen tog avstånd från synen på den dömande makten som underordnad – i realiteten på motsvarande sätt underordnade den högsta statsmakten. Scheel lade emellertid till ett annat angreppssätt och uppfattade, i anslutning till Puchta, tolkningen som den naturliga lösningen. Först om tolkningsvägen inte var öppen behövde lagprövning tillgripas, och så skulle då också ske. År 1881 disputerade Robert Hermanson, som sedan blev professor i kameral- och politilagfarenhet samt statsrätt, på en avhandling om lagstiftningens förhållande till olika statliga funktioner. Han tog avstånd från Montesquieus maktdelningslära och såg staten som en enhetlig juridisk person: Statsmakten kunde emellertid handla på olika sätt. Utifrån dessa handlingar – anordnande av rättssatser, företagande av rättsärenden och anordnande av rättsföljder – kunde de olika organens funktioner defineras som lagstiftning, förvaltning och lagskipning.194 Han framhöll att grundlagen bestämde statsorganens kompetens och att beslut utan lagstöd eller utanför kompetensen saknade rättslig betydelse. Som exempel nämnde han att för vissa konungens beslut fordrades medverkan av representationen;195 ett uttryck för den monarkiska principen. Det citerade stycket anknyter till Gerbers och Labands syn på staten som juridisk person. Hermanson var influerad av deras statsrättsliga positivism. Metoden var systematisk och konstruktiv och inspirerad av privaträtten. Det gällde att hitta begrepp utifrån vilka staten kunde definieras och analyse193 Robert Hermanson, Om lagstiftningen, dess begrepp och förhållande till övriga statliga funktioner, Helsingfors 1881, s. 1. 194 Hermanson 1881 s. 1-21 och 180-203. 195 Hermanson 1881 s. 116-119. Finland: Robert Hermanson 1881-1884 Avhandling om lagstiftningen och övriga statliga funktioner ”Visserligen är Montesquieu’s bekanta lära om en statsmaktens tredelning, så betydelsefull dess framträdande än erkännes hafva varit, numera öfvergifven, och i vetenskapen, i synnerhet den tyska, står satsen om statsmaktens enhet och odelbarhet till den grad höjd öfver allt tvifvel och all diskussion, att man stundom känner sig frestad att spörja huruvida alla, som föra det talet, verkeligen gjort sig reda för hvad detsamma egentligen har att betyda.”193
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=