konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 222 och verkställighet av lag medan den lagstiftande maktens var privaträttsliga förhållanden kunde det uppstå tvivel om till vilket område en föreskrift hörde hemma. Domstolarna skulle inte tillämpa en anordning som fanns på lagstiftningens område.121 Enligt Scheel skulle lagen åsidosättas bara ”hvis Lovstriden ikke kan hæves ved Fortolkning”,122 och han hänvisade till sitt avsnitt om”Modsigelse i Retsreglerne”. Scheel anförde där att rättsreglerna måste ses i sitt sammanhang och sättas i system. Enhet och fullständighet var systemets nödvändiga egenskaper. Saknades enhet, måste en motsägelse upphävas; saknades fullständighet, måste ett hål utfyllas. Motsägelser reddes ut genom logiken; antigen genom tolkning av reglerna eller att den ena hade företräde framför den andra. Det var tolkarens ”første Pligt at søge at opløse Modsigelsen, saa at den bliver blot tilsyneladene”,124 en formulering som till exempel återfinns hos Puchta,124 som framställningsmässigt förde samman lagprövning med tolkning.125 I fråga om den systematiska tolkningen krävde Scheel av lagtolkaren att han bör ”være inde i det hele System af Retsregler, for at kunne bedømme, i hvilket Forhold en given Bestemmelse staaer til den øvrige Lovgivning”.126 De överordnade rättssatser, som lagarna utgick ifrån, skulle användas vid tolkningen, men det handlade i det sammanhanget mer om grundläggande rättsprinciper än omgrundlagsbud.127 Omen systematisk tolkning av lag och grundlag inte ledde till något resultat, skulle grundlagsbestämmelsen ha företräde.128 Väsentligt var sammanfattningsvis, att grundlagen ingick i ’det hele System af Retsregler’ och att det ställdes höga krav på domaren att i varje mål se rättsreglernas sammanhang. 121 Scheel 1863 s. 64-78, 85 och 138-140. 122 Scheel 1863 s. 17-18. 123 Scheel 1863 s. 606, se också s. 552. 124 „Die Widersprüche, also die Collisionen zwischen gleichzeitigen oder für gleichzeitig geltenden Rechtssätzen sind nur scheinbare, wenn eine Vermittelung durch Interpretation möglich ist, wenn eine richtige Auslegung einen Sinn giebt, wonach beide Stellen einander nicht Ausschließen.” Puchta 1873 s. 51, jfr E. Andersen 1947 s. 103 ang. att Scheel var påverkad av Puchta. 125 Puchta 1873 s. 36-41. 126 Scheel 1863 s. 551. 127 Scheel 1863 s. 555-557. 128 Scheel 1863 s. 608.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=