konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 216 många olika domare gjorde det med risk för skilda resultat.88 Robert von Mohl – liberal statsrättslärare och spridare av rättsstatsbegreppet89 – hade en annan syn på detta, och Naumann hänvisade till hans framställning av år 1860 i anslutning till att han tog avstånd från materiell lagprövning i svensk rätt. Mohl hade tidigare, i sin recension i Kritische Zeitschrift år 1833, varit kritisk mot Joseph Storys resonemang om lagprövningen; även om Storys resonemang var övertygande kunde lagprövning inte anses följa av domarnas oavhängighet i varje rättsstat.90 Senare – från 1860-talet och framåt – hade han övertygats helt av Storys argument,91 och han hade också följt den belgiska diskussionen i ämnet.92 Nu utgick han ifrån ett normtypshierarkiskt synsätt och från grundlagens uppgift att skydda borgerlig frihet och individuella rättigheter. Om grundlagens föreskrifter var ”eine höhere Gattung von befehlenden Normen [---] als ein gewöhnliches Gesetz”93 eller inte var avgörande för frågan ommateriell lagprövning kunde äga rum. Det krävdes ingen uttrycklig förklaring av detta i grundlagen, utan det hierarkiska förhållandet mellan lagtyperna kunde iakttas genom att grundlagarna var svårare att ändra än vanliga lagar. En materiellt författningsstridig lag skulle därmed inte tillämpas av domstolarna.94 Intressant att notera är tankeutvecklingen mellan åren 1835 och 1860. Det ligger nära till hands att anta att Storys tankar, sommed stöd av den belgiska diskussionen – särskilt Verhaegens95 argument –, fått mogna några år. För Naumanns del verkar det stå klart att hans uttalanden om grundlagen som överordnad lag härrör från Mohl, även om Naumann inte tillämpade idén konsekvent. Naumann hänvisade i samband med sitt bemötande av tankarna om promulgationens väsentlighet till professorn i Heidelberg Heinrich Zoepfl.96 Enligt denne var monarkens promulgation av en lag bindande för domarna. Endast ständerna kunde reagera mot förordningar som utfärdats trots att 88 Bluntschli 1863 s. 550-554 eller (1885) 1965 s. 137-141. 89 Stolleis 1992 s. 172-176. 90 Mohl 1835 s. 23. 91 Jfr t.ex. Bluntschli 1863 s. 554. Se också Herrmann 2001 s. 63. 92 Mohl (1860) 1962:1 s. 72-77. Se även Robert Mohl, ”Ueber die rechtliche Bedeutung verfassungswidriger Gesetze nach belgischem Staatsrechte” i Kritische Zeitschrift, bd 24, 1852, s. 117-141 och densamme, ”Von Rechtsquellen und insbesondere von Gesetzen” i Staatsrecht, Völkerrecht und Politik. Monographien, bd 2, (Tübingen 1860) nytryck Graz 1962 (cit. 1962:2), s. 392 och 403-418. 93 Mohl (1860) 1962:1 s. 81-82. 94 Mohl (1860) 1962:1 s. 66, 71 och 81-90. Se även Gusy 1985 s. 43-47. 95 Se referenser i Mohl (1860) 1962:1 s. 71-72. 96 Naumann 1863 s. 205 jfrd m. 190, eller 1881-83 s. 125.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=