konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 214 en svårgripbar blandning av kantianska, konservativa och liberala tankar.72 I här aktuellt hänseende har han tillsammans med bland andra Jordan och Mohl uppfattats som förnuftsrättsligt kantiansk liberal. Av dessa var Jordan den som först74 – år 1825 – förepråkade att domarna skulle utföra någon form av lagprövning; de skulle bara tillämpa lagar som hade tillkommit på formellt korrekt sätt.75 Klübers skrift var föranledd av en preussisk förordning av år 1823 som fråntog domarna rätten att tolka traktater med främmande makter; dessa tolkningar skulle i stället göras av utrikesdepartementet. Klüber lyfte framproblemet att staten därigenom kunde se till att den vann tvister där den var part och där fördragstolkningen avgjorde utgången. Han pläderade för att domarna var skyldiga lojalitet mot lagen men bara mot lagligt tillkommen lag och att förordningen inte borde tillämpas.76 K. S. Zachariä behandlade i en artikel frågan om domstolar kunde pröva giltigheten av förordningar utfärdade avmonarken. Han menade att grundlagsbestämmelserna om detta prerogativ avgjorde giltighetena av förordningarna. Oavsett om ständerna så småningom accepterade en förordning som hade krävt deras samtycke eller om de besvärade sig över dess utfärdande, skulle domstolarna under tiden – till dess ständerna hade yttrat sig – själva pröva om förordningens utfärdande låg inom monarkens kompetens. När det gällde lagar skulle domaren acceptera promulgationens förklaring att ständernas samtycke förelåg.77 H. A. Zachariäs verk Deutsches Staats- und Bundesrecht (första upplagan 1841-45) intar enligt Stolleis en historiskt och metodiskt intressant mellanställning mellan den den gamla rätten som behandlade tysk-romerska riket, och för den delen också Rhenförbundsstatsrätten, och den nya juridiska metoden efter år 1850.78 Zachariä uppfattade staten som den självständiga och oavhängiga ledningen av alla förbundna delar av ett gemensamt väsen, en levande organism.79 Domarna var monarkens representanter och skulle till72 Stolleis 1992 s. 170-171, Friedrich 1997 s. 170. 73 Herrmann 2001 s. 67. 74 Gusy 1985 s. 30. 75 Sylvester Jordan, ”Bemerkungen über den Gerichtsgebrauch, dabei auch über den Gang der Rechtsbildung und die Befugnisse der Gerichte” i Archiv für civilistische Praxis, bd 8, 1825, s. 214-215. Se härtill Gusy 1985 s. 30, Herrmann 2001 s. 68-69. 76 Klüber 1832, ssk. s. 3-8, 13-14, 22-26 och 82-83. 77 Zachariä 1833, s. 143-182, ssk. s. 170-178 och 181-182. Se härtill Herrmann 2001 s. 69-70. 78 Stolleis 1992 s. 94, se även Friedrich 1997 s. 191-195. 79 Heinrich Albert Zachariä, Deutscher Staats- und Bundesrecht, bd 1, 2 uppl., Göttingen 1853, s. 35-38.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=