kapitel 3. teoriernas slutenhet 203 ningen att Finland var en egen stat med en egen regeringsform blev allmänt omfattad på 1850-talet.9 Diskussionerna på de tyska juristmötena visar att frågan om lagprövningen var högaktuell i den juridiska debatten under 1860-talets första hälft. Naumann presenterade sina lagprövningstankar i Sverige vid samma tid, dock utan att vare sig då eller senare referera till de tyska mötena. Hermanson kunde i den finska diskussionen år 1884 uttala att man vid dessa möten ”med stor majoritet – i vissa delar nära nog enhälligt”10 – jakande besvarat frågan om domstolarnas prövningsrätt. På juristmötet år 1862 hade frågan uppkommit genom att en domare, stadsdomaren Hiersemenzel11 från Berlin, bett juristmötet uttala, att domaren utan inskränkning skulle pröva frågan om en lag tillkommit på författningsenligt sätt.12 Referent var Rudolph von Jhering, som tog sin utgångspunkt i att en domare som skulle tillämpa en lag först måste fråga sig om lagen existerade. Domaren borde pröva om förordningar med hänsyn till sitt innehåll borde ha utfärdats som lag med ständernas samtycke och, om så var fallet, inte tillämpa den.13 Hiersemenzel ville, till skillnad från ordföranden, professorn Carl Georg von Wächter, att mötets uttalande inte bara skulle omfatta förordningar utan alla lagar och att domaren skulle anses ha rätt att kontrollera om de tillkommit på författningsenligt sätt.14 Professor Johann Caspar Bluntschli instämde med Jhering när det gällde prövningen av förordningar och med Wächter i att frågorna borde delas upp, eftersom frågan om prövning av lagar var så mycket svårare och inte hade förberetts. Han menade att domaren inte hade rätt att pröva lagars grundlagsenlighet.15 En 9 Jussila 1998 s. 24, 51-53. 10 Hermanson 1884 s. 267. 11 Han grundade Preußische Gerichtszeitung, sedermera Deutsche Gerichtszeitung, och var initiativtagare till det första tyska juristmötet 1860. 12 „Der Deutsche Juristentag wolle aussprechen: daß die Würde der Rechtspflege und die Handhabung wirklicher Gerechtigkeit nur da gesichert ist, wo der Richter auch die Frage, ob ein Gesetzverfassungsmäßigzu Stande gekommen, ohne Einschränkung zu prüfen hat.” i Verhandlungen des 3. Deutschen Juristentages, Berlin 1862, bd I, Vorlagen, 3. Antrag. 13 Verhandlungen des 3. Deutschen Juristentages, s. 12-17, 53-54. Se om denna fråga enligt den antika romerska rätten Rudolph von Jhering, Geist des römischen Rechts auf den verschiedenen Stufen seiner Entwicklung, del 3, avd. 1, Leipzig 1877, s. 229-235. 14 Verhandlungen des 3. Deutschen Juristentages, s. 19-20. 15 Verhandlungen des 3. Deutschen Juristentages, s. 21-24. Detta stämmer enligt Gusys (1985 s. 59-62) beskrivning inte med hans lära i övrigt men är inte oförenligt med hans förening De tyska juristmötena 1862 och 1863
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=