kapitel 2. öppenhet för möjligheter 189 mer ett organiskt synsätt till uttryck.486 Den rättsvårdande makten skulle ”uppehålla det allmänna rättstillståndet och medelst lagarnes tillämpning återställa detsamma, när störing [sic] deri skett genom förnärmande av rättigheter eller uraktlåten fullgörelse af skyldigheter”.487 Den skulle subsumera varje fall under ett lagbud och dra en verkställbar slutsats. Regeringsmakten skulle styra staten i välfärdens intresse och trygga samhällets bestånd, förvalta dess tillgångar och genom underordnademyndigheter verkställa sina och den rättsvårdande maktens beslut och domar.488 Palméns angreppssätt var naturrättsligt, men den rättsvårdande makten utgick ur den lagstiftande. Även om Palmén inte uttryckligen uttalade sig om lagprövning visar hans organiska syn på staten och hans subsumtionstänkande när det gällde dömandet att domarna inte skulle kontrollera grundlagarnas upprätthållande; när det gällde lagstiftningens förhållande till grundlagen var problemet inte heller aktuellt. Visserligen framhöll han att ingen lag kunde ha retroaktiv verkan,489 men han diskuterade inte hur sådana lagar, om de trots allt antogs, skulle behandlas. Först kan noteras att Finlands konstitutionella läge klargjordes först fram emot 1860. Någon konstitutionell kontroll var dock inte uppe till diskussion. Jämför man med Danmark från 1849 till det tidiga 1860-talet kan man se en tendens till en fortsättning av de diskussioner som hade förts i den grundlagsstiftande församlingen och ett fortsatt oklart rättsläge. Larsens diskussion anknöt till den på den grundlagsstiftande församlingen, medan Scheel som justitieminister ansåg att domstolarna skulle tillämpa grundlagen och föredra den framför vanlig lag. Ussing framförde principiellt den ståndpunkten att kontrollen av att grundlagen efterlevdes måste ligga hos domstolarna, medan Tscherning i ett direkt svar förespråkade statsmaktens enhet: domstolarna stod närmare statens myndighetsutövning än folkets krav på frihet, och de var underordnade lagstiftaren. Ussing pläderade för domstolarnas sidoordning med lagstiftaren, medan Tscherning – liksom Palmén i Finland 486 Jfr dock Björne 2002 s. 399. 487 Palmén 1859 s. 24. 488 Palmén 1859 s. 23-30; jfr betr. implementeringen i Finland s. 255-263. 489 Palmén 1859 s. 15. Sammanfattande slutsatser: Danmark och Finland, tvekan om vad som gällde
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=