kapitel 2. öppenhet för möjligheter 183 En liknande talan fördes av en ägare av en vatten- och vindmölla, som krävde ersättning av staten för att hans äganderätt hade inskränkts genom en lag, som gav envar rätt att mala säd. Landsover- samt Hof- og Stadsretten fann år 1860 att även om de kringboende inte hade fått mala själva tidigare och ingen hade fått etablera en mölla inom en mils avstånd, hade de kringboende inte haft skyldighet att låta mala sin säd vid en viss mölla. Därför, och då möllarens inkomster motsvarade det arbete han utfört, utgjorde hans tidigare rättsställning ingen egendomsrätt som skyddades av 87 § grundlagen. Det var istället fråga om ett näringsfång som lagstiftaren fick reglera efter lämplighet.448 Jämför man med Norge kan man konstatera att där uppkom senare kontroversiella frågor om omreglering av näringsgrenar. Bent Christensen har framhållit att avgörandet förutsatte lagprövningsrätt.449 År 1855 avgjordes ett mål där domstolen kontrollerade en anordnings grundlagsenlighet.450 Målet handlade om rättsverkningarna av att två skepp seglat på varandra. Ingen av skepparna ansågs ha varit så försumlig att det ena skeppets ägare skulle betala ersättning till det andras. Som en särskild grund för bedömningen tog Köpenhamns sjödomstol upp en av inrikesministeriet utfärdad Bekjendtgjørelse, som innebar att – i den situation som förelåg – det ena skeppet hade bort väja för det andra. Brott mot den kunde dock inte anses grunda skadeståndsansvar, eftersom den dels inte var en lag i den mening som avsågs i 2 § grundlagen, dels inte kunde gälla undantagslöst eftersom farvattnets beskaffenhet eller andra skepps belägenhet kunde kräva andra bedömningar av skepparen.451 Vad som är intressant i denna dom, är att sjödomstolen uttryckligen åberopade maktfördelningen i 2 § grundlagen och lade den till grund för slutsatsen, att föreskriften inte var allmänt bindande. År 1861 avgjorde Landsover- samt Hof- og Stadsretten ett mål mellan två bröder Juel-Brockdorff.452 Målet handlade om rätten till stamhuset Thorseng, som genom så kallat erectionspatent inrättats år 1711 med bland annat med föreskriften att om en fader redan (”tilforn”453) hade ett annat stamhus och sedan därtill fick Thorseng, fick han föra Thorseng vidare till andra barnet istället för första. Baron Carl Juel-Brockdorff och hans hustru Sophie 448 JU1860 s. 276-288. 449 B. Christensen 1961 s. 404-405. 450 Scheel 1865 s. 64-78, 85 och 138-140. 451 JU1855 s. 819-823. 452 JU1861 s. 339-350. Jfr Ussing 246-247. 453 JU1861 s. 340.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=