kapitel 2. öppenhet för möjligheter 177 Stortinget hade avvisat tanken på ersättning och Høyesterett tillerkände ämbetsmännen sådan förelåg ett fall av konflikt.426 Enligt Smith tillerkände Høyesterett ersättning på grund av grundlagens bestämmelser, utan att ersättningskravet kunde grundas på den ifrågasatta lagen. Med åberopande av Slagstads analys menar Smith att domen ”springer ut av en viss konflikt med lovgiverne” och ”gir et eksempel på utøvelse av prøvingsrett”; det är ”rimelig å si at loven ble satt til side”.427 För egen del finner jag intressant att 1822 års dom lyftes fram i 1854 års referat och att den domen i sin tur ansågs prejudicerande påföljande år. Detta visar att det redan på 1850-talet fanns en medvetenhet om praxis betydelse som legitimering av lagprövningen. Grundlagen hade beaktats i dömandet redan år 1822, och under perioden 1838-1855 finns ett antal exempel på samma sak. I 1838 års mål hade underinstansen åsidosatt en lag, år 1841 tolkade Høyesterett en lag grundlagskonformt och år 1844, 1854 och 1855 skedde åsidosättanden. Målen handlade om retroaktivitet och ingrepp i olika typer av rättigheter som ansågs konstitutionellt skyddade. Parallellt fanns en utveckling i teorin, där Gaarder fann statsmakterna sidoordnade och grundlagen överordnad, medan Lasson – om än insprerad av Tocqueville i själva lagprövningsfrågan – ännu opererade med ett uppenbarhetsrekvisit. Statsmakternas sidoordning och grundlagens överordning kan ses som ett genomgående tema, även om kung och storting någon gång betecknas som ”begge statsmakter”. I praxis fanns ännu år 1854 ett minne av 1822 års fall, vars verkan som prejudikat diskuterades. I detta avsnitt har de svenska och norska diskussionerna från ca 1830 till 1850-talets första hälft diskuterats. De två länderna behandlas i ett avsnitt, eftersomdet inte förekomnågra kända relevanta uttalanden i Finland förrän år 1859 och den danska diskussionen från år 1848 och framåt var nära knuten till grundlagens antagande. Det är därmed i Sverige och Norge som diskussioner kunde föras och mål avdömas med en etablerad grundlag som bakgrund. 426 Slagstad 1990 s. 154 eller 2001 s. 255. 427 E. Smith 1993 s. 138. Sammanfattande slutsatser: Lagprövning en relevant realitet Sammanfattande slutsatser: Sverige och Norge, liknande diskussioner men i olika fora
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=