kapitel 2. öppenhet för möjligheter 175 År 1854 inleddes en serie Høyesterettsdomar rörande ersättningskrav från ämbetsmän som på grund av lagändringar miste inkomster i form av sportler eller pålades nya arbetsuppgifter. Ämbetsmännen åberopade kontraktsbrott och hänvisade till §§ 22, 97 och 105 i grundlagen. Frågan om ersättningsrätt diskuterades i Stortinget och avfärdades av majoriteten,413 men domstolarna var av annan mening. Domarna blev sedan föremål för debatt och rättsteoretisk behandling. I Rt. 1854 s. 97414 begärde byfogden Dahl i Drammen ersättning av statskassan med 106 speciedaler och 80 skilling, som han skulle fått i sportler – ”recognition” – såsom skifteförvaltare i mål om efterlevande makars rätt att kvarsitta i orubbat bo. Målet valdes av ett antal skifteförvaltare som pilotmål för att få principfrågan avgjord. Høyesterett fastställde bytingsrättsdomen, som biföll Dahls talan. Dahls ombud åberopade särskilt 1822 års dom och att Høyesterett borde vara bunden vid sina prejudikat. Statens ombud invände mot detta att 1822 års dom avsåg en lag där lagstiftaren inte hade övervägt ersättningsfrågan, men i förevarande fall hade ”begge Statsmagter” förklarat att skifteförrättarna inte skulle ha någon ersättning, ”skjønt det maatte erkjendes, at dersom Loven af 1851 stred imod Grundloven, maatte Sagen for Indstævnte tabes – men ogsaa kun da”.415 Bytingsrätten framhöll att ämbetsmän inte borde behöva räkna med väsentliga förändringar i avlöningens nivå. Om så skedde beträffande ämbetsmän som var tillsatta innan lagen stiftades var lagen i strid med 97 § grundlagen. Eftersom lagen inte kunde åsidosättas måste de skadelidande få ersättning av statskassan. Detta hade diskuterats i lagstiftningsärendet men inte lett till beslut i avvaktan på att effekterna skulle visa sig. Överrätten ansåg inte förlustens storlek tillräckligt väl utredd och ogillade käromålet.416 Den närmare innebörden av Høyesteretts fastställelse av bytingsrättsdomen var inte känd för samtiden. Det har därefter framkommit att majorite413 Slagstad 1990 s. 153 eller 2001 s. 254-255. Se också Frederik Georg Lerche (anon.), Systematisk Oversigt over constitutionel Forfatnings Væsen og dens Indflydelse paa Lovgivning og borgerlige Forholde, belyst ved en udførlig Fremstilling af 1851 Aars Storthings Virksomhed, Trondhjem 1853, s. 208-209. 414 Høyesteretts dom 1.2.1854 i Rt. 1854 s. 97-107, 128 (rättelse). 415 Rt. 1854 s. 101, båda citaten. 416 Rt. 1854 s. 105-107. Høyesteretts praxis: ersättningskrav från ämbetsmän • Inkomstminskning för ämbetsmän grundlagsenlig?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=