konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 160 Theorells bevekelsegrunder är något oklara. Han hade under 1820- och det tidiga 1830-talet vari en förespråkare för liberala idéer men gick under 1840-talet över till den konservativa sidan. Han synes ha varit orädd när det gäller att lägga fram provokativa tankar,333 och man kan i hans inställning spåra en idé om maktbalans och inbördes återhåll mellan makterna. Stig Jägerskiöld menade att riksdagen vid detta tillfälle ”för andra gången avvisa[de] läran om en domstolarnas lagprövningsrätt.”334 Detta förutsätter tolkningen att riksdagen genom att lägga betänkandet till handlingarna anslöt sig till dess innehåll, och detta stöd för slutsatsen är otillräckligt. I nästa mening uttalade Jägerskiöld att ”Riksdagens ståndpunkt gjorde ett så starkt intryck, att debatten i ämnet i detta forum ej ånyo togs upp förrän år 1938, eller efter nära nog ett helt sekel.”335 Detta är ett starkt överdrivet uttalande både när det gäller Riksdagens ståndpunkt och när det gäller den icke existerande debatten; även om Jägerskiöld talade om ”detta forum”, riksdagen, fördes debatten på annat håll. Widell hade femtio år tidigare varit inne på samma tankegång som Jägerskiöld men satt lagutskottets uttalande i motsättning till doktrinen: Antydningen att Naumann tog upp en död fråga är, som framgått, missvisande. Under 1850- och det tidiga 1860-talet verkade i Sverige en juridisk förening, i vars tidskrift bland annat diskussionsfrågor togs upp. I elfte bandet av Juridiska föreningens tidskrift tog redaktören Carl Schmidt in artikelnMå domaren tillämpa en lag, som blifvit utfärdad utan ständernas enligt statsförfattningen erforderliga samtycke?337 Han, som ju knappt två decennier tidigare hade pu333 SvMoK7 s. 502-503. 334 Jägerskiöld 1964 s. 7. Se också Nils Stjernberg, ”Om de nutida rättsliga garantierna för medborgarfrihet och rättssäkerhet. En studie i allmän statslära” i StvT1920 s. 417, och Undén 1956 s. 260. 335 Jägerskiöld 1964 s. 7. 336 Widell 1903 s. 90. 337 A. Vollert, ”Må domaren tillämpa en lag, som blifvit utfärdad utan ständernas enligt statsförfattningen erforderliga samtycke? Ett bidrag till konstitutionella statsrätten”, i SvJFT, ”Tio år efter sedan lagutskottet vid nämnda riksdag så bestämdt tillbakavisat försöket att få läran om domstols rätt att pröfva förordningars giltighet erkänd såsom gällande rätt i Sverige, upptogs den ånyo och försvarades af Naumann.”336 Juridiska föreningens tidskrift • ”Må domaren tillämpa en lag …?”1855
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=