konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 152 Även om frågan ursprungligen gällde äldre lags förenlighet med ny grundlag utmynnade alltså betänkandet i ett generellt laghierarkiskt ställningstagande. Visserligen sade inte utskottet uttryckligen att grundlag var ’högre’ än allmän lag, men grundlagsstridig lag var både ’kraftlös’ och skulle ’vika för’ grundlag. Det är tydligt att det är enlex superior-princip som här ställdes vid sidan avlex posterior. Ordalagen tyder på att uttalandet mycket väl kan vara inspirerat av det amerikanska rättsläget ochMarbury v. Madison.287 Det är inte angivet vem som utformade utskottsbetänkandet, men bland ledamöterna288 fanns Skånska hovrättens förste president friherre Casper Wilhelm Ehrenborgh, hovrättsrådet, sedermera president i samma hovrätt, Johan Albrekt Berg von Linde, lagmannen, sedermera president i Göta hovrätt, justitiestatsminister och friherre, Lars Herman Gyllenhaal, och justitierådet Justus Christoffer von Lindecreutz. Om åtminstone Ehrenborgh är känt att han var liberal och positivt inställd till rättsliga reformer,289 och samma sak kan sägas om kulturen i Skånska hovrätten vid samma tid.290 Vid 1828-30 års riksdag kom motsättningen mellan liberala och konservativa krafter till uttryck,291 och 1830-talet var en tid då liberala tankar vann mark i Sverige, inte minst genom Richert och förslagen till civillag och kriminallag.292 Skånska hovrättens positiva remissvar på dessa lagförslag avgavs just av Ehrenborgh och Berg von Linde samt assessorn Carl Schmidt,293 den sistnämnde återkommer i det följande. Mot de liberala, rationalistiska tankarna stod de konservativa, inspirerade av historiska skolan.294 Gyllenhaal var som president och statsminister konservativ.295 287 Jfr Slagstad 1990 s. 161 eller 2001 s. 261 ang. norska uttalanden av motsvarande innebörd vid samma tid. 288 Se RoAProt 1828-30:I s. 243 (jfr XXIII s. 113 och register s. 351), PrProt 1828-30:I s. 55, BorgProt 1828-30:I s. 70. Borgerskapet representerades av borgmästarna Levton i Falun, Ålund i Örebro, Landegren i Torshälla och Gezelius i Öregrund. 289 Kjell Å Modéer, Hovrätten över Skåne och Blekinge. En överrätts tillkomsthistoria, Malmö 1971, s. 64. 290 Kjell Å Modéer, ”Carl Jonas Love Almqvist och juridiken. Ett law& literature perspektiv” i Fskr till Johan Hirschfeldt, Uppsala 2008, s. 280-281, 286-290. 291 Kjell ÅModéer, ”En god domare är bättre än en god lag. Om juridiska yrkesroller i ett historiskt perspektiv” i SvJT1987 s. 248-268 på s. 255. 292 Warburg 1905 s. 90-150. 293 Ulf Peter Sederowsky, Lagstiftningsarbetet under 1800-talets första hälft sett ur Hovrättens över Skåne och Blekinge perspektiv, Lunds universitet, Juridiska institutionen, Rättshistoriska uppsatser N:r 3, Lund 1980. 294 Warburg 1905 s. 90-150. 295 Modéer 2008 s. 280, SBL XVII s. 563-566.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=