Även om det alltså fanns ett uppenbarhetsrekvisit, förde Stang ett resonemang som uppmanade domaren att kontrollera att lagarna hade grundlagsstöd, och som därmed uppmanade domaren till konstitutionellt kritiskt dömande. P. G. Cederschiöld var med. dr och professor och ingick i Johan Gabriel Richerts umgängeskrets.284 Förutom sitt medicinska författarskap skrev han också juridiska verk, bland annat år 1828Försök att bringa Sweriges grundlagar i System. Detta försök att systematisera grundlagarna visar att han identifierade en styrande makt, en lagskipande makt, en lagstiftande makt och ett antal garantier för folkets frihet: domarnas och ämbetsmännens oavsättlighet, beskattningsväsendets, bankens och riksgäldskontorets oavhängighet av den styrande makten, ständernas revisionsrätt, justitieombudsmannaämbetet, Högsta domstolens och statsrådets ansvarighet inför riksrätten och ständerna, riksdagshandlingarnas tryckning samt tryckfriheten.285 Vid 1828-30 års riksdag hemställde Cederschiöld i en motion att lagutskottet skulle granska de lagförändringar som gjorts särskilt mellan åren 1786 och 1809. Utskottet menade i sitt betänkande principiellt att sådana lagar enligt 87 § regeringsformen var gällande till dess att de formellt upphävdes. Alla de aktuella författningarna var, enligt utskottet, trots detta inte gällande, kapitel 2. öppenhet för möjligheter 151 284 Warburg 1905 s. 90-95. 285 P. G. Cederschjöld, Försök att bringa Sweriges grundlagar i System. Med Anmärkningar, til hjelpreda för Riksdagsmän, Stockholm 1828. Jfr härtill Björne 1998 s. 183, 261. 286 Lagutskottets betänkande 20.1.1829, 1828-30:34 s. 30, i Bihang till samtelige Riksståndens protokoll, 7 saml., 1 avd., 1 bd. Jfr till ’uppenbarligen’ 106 § RF 1809, som för riksrättsprövning krävde uppenbara grundlagsbrott. ”ty ibland dem, som uppenbarligen äro stridande antingen mot nu gällande grundlagar, eller mot allmän lag, som i grundlagsenlig ordning sedermera blifvit stiftad, äro utan tvifvel olämplige, och följaktligen kraftlöse, icke för sättets skull, på hvilket de tillkommit, utan i stöd af den i sunda förnuftet grundade, allmängiltiga [---] regel, att, enär tvänne mot hvarandra stridande lagar omöjligen kunna på en gång bestå, allmän lag skall vika för grundlag och en äldre lag för en nyare”.286 4. Grundlagen somlex superior? Svensk diskussion • ”Allmän lag skall vika för grundlag ”. 1828-30 Riksdagen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=