innehåll 15 1. Grundlagarna och domarna 2. Tidiga parlamentariska och andra uttalanden 3. Frederik Stang och statsrättsvetenskapen 4. Grundlagen somlex superior? Finlands grundlagar efter år 1809 Sveriges regeringsform år 1809 Norges grundlag år 1814 Munch-Ræder och Ørsted: norsk-dansk debatt år 1841 Danmarks grundlag år 1849 Sammanfattande slutsatser: Fyra varianter av maktfördelning Sverige 1810: Lagregistrering i Högsta domstolen? Norge: Tiden närmast efter grundlagens antagande Sammanfattande slutsatser: Ett behov av konstitutionell kontroll Dömande makten en statsmakt? Lagprövning enligt Stang: Uppenbarhet med hypotetiskt uppsåt som skäl Stang i senare diskussion Stangs idétradition och tänkbara inspiration Sammanfattande slutsatser: Normkontroll i uppenbara fall Svensk diskussion Vilka grundlagar gällde?Deras grundprinciper Karl XI:s reskript 1682 Domarämbetena Kungens och domarnas förpliktelser Rätt till domstolsprövning? Den nya grundlagens tillkomst och grundprinciper Domarämbetena. Högsta domstolen och opinionsnämnden Kungens och domarnas förpliktelser Rätt till domstolsprövning? Den nya grundlagens tillkomst och grundprinciper Domarämbetena Rätt till domstolsprövning? Förbud mot lagprövning? Falsen Den nya grundlagens tillkomst och grundprinciper Domarämbetena Rätt till domstolsprövning? Förslag om uttryckligt reglerad lagprövning Falsen och Steenbuch Stortinget och Høyesterett Riksdagen Amerikansk idéspridning: Story och Tocqueville 105 105 105 106 108 108 110 111 111 114 116 117 120 120 122 124 125 126 127 127 130 131 131 134 136 136 137 137 139 143 143 143 144 146 148 150 151 151 151 151 154 155 • ”Allmän lag skall vika för grundlag”. 1828-30 • ”Så farväl då med alla våra garantier för constitutionell frihet” 1840-42 Öppenhet för möjligheter (ca 1809-1860) kapitel 2 103
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=