konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 134 sidan – med en sådan person som Ørsted – återfinns hierarkin mellan statsmakterna och den lagstiftande maktens överordning. Av intresse är att Ørsted nu också klart tog avstånd från prövning av lagars rättfärdighet och att distinktionen mellan den frågan och lagprövningen togs upp uttryckligen. Med 65 röster mot 58 antogs ett förslag av Tscherning att endast låta bestämmelsen omfatta redan gällande lagars grundlagsenlighet, och med 144 röster mot 1 avslogs sedan förslaget helt.192 Tscherning hade också klart för sig, att ett avslag till bestämmelsen kunde innebära att domstolarna ansåg sig ändå kunna pröva lagars grundlagsenlighet, men utan den uttryckliga bestämmelsen skulle de vara mera återhållsamma.193 Det har efteråt ansetts svårt att komma till någon bestämd slutsats om lagprövningens existens i Danmark av denna debatt,194 även om Ernst Andersen – åberopande att församlingens flertal genom omröstningen tagit avstånd från lagprövningen – försökt dra slutsatsen att resultatet uteslöt lagprövning.195 Jag ansluter mig emellertid till uppfattningen att omröstningen inte kan läggas till grund för någon slutsats, eftersom någon grundlagsbestämmelse inte antogs. Frågan lämnades öppen. I praxis stod det emellertid klart att lagar som var äldre än grundlagen skulle kontrolleras mot denna.196 De fyra ländernas grundlagar har det gemensamt att de kom att lägga grunden för respektive lands rättsordning för lång tid framåt. I Norge gäller 1814 års grundlag ännu, om än med delvis förändrat innehåll. I Danmark är 1849 års grundlag synlig under den nu gällande grundlagstextens yta. Den svenska 1974 års regeringsform, om än helt annorlunda i disposition och grundtankar, innehåller strukturer som går tillbaka till 1809 och ännu längre, bland annat fördelningen av normgivningsmakt mellan riksdag och regering. I Finland blev 1772-1789 års svenska grundlagsverk, och kejsarens löfte att respektera grundlagarna, viktiga i författningskampen runt sekelskiftet 1900. Även om grundlagen har förnyats två gånger sedan dess, år 1919 och 1999, finns 1800-talets erfarenheter under ytan. 192 Beretning sp. 3385-3386. 193 Beretning sp. 3379-3380. Jfr Andersen 1953, s. 519, J. P. Christensen 2003 s. 11-13 och Olsen 2005 s. 175-182. 194 P. Andersen 1954 s. 462-463, B. Christensen 1961 s. 401-402, J. P. Christensen 2003 s. 12, Holmøyvik 2007 s. 761-762. 195 E. Andersen 1947 s. 73-76. 196 E. Andersen 1953 s. 537-538. Sammanfattande slutsatser: Fyra varianter av maktfördelning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=