kapitel 2. öppenhet för möjligheter 127 till dess grundlagsstridigheten vederbörligen avgjorts. Ørsted bortsåg från extraordinära fall då högre moraliska lagar föranledde att lag eller beslut skulle åsidosättas; detta avsåg väl de extrema kuppsituationerna.143 Två decennier tidigare hade Ørsted förklarat att kungens reskripter var lika bindande som lagar. De grundtankar som låg bakom reskripterna skulle även tillämpas på liknande fall, även om de formellt inte omfattades av reskriptets adressat.145 Tanken bakom detta uttalande kan möjligen förklara intresset för Karl XI:s reskript, där motsatsen uttalades, nämligen att reskripter inte kunde ändra lag. Den danske kungen var enligt kongelovenav år 1665 enväldig, och enväldet fortsatte in på 1800-talet.146 Införande av en möjlighet till domstolsprövning av myndighetsbeslut hade diskuterats på 1790-talet, men generalprokurøren Christian Colbiørnsen hade avvisat tanken eftersom den innebar att domarna skulle överordnas kungen.147 1830-talets liberala tankar och risken för politisk oro föranledde kung Frederik VI att år 1834 inrätta fyra rådgivande ständerförsamlingar, som blev en föregångare till den danska riksdagen. Inom ständerna framfördes krav på konstitution och beslutande riksdag. År 1848 uppkom revolution mot enväldet i Paris, Wien och Berlin, och i Danmark avled Christian VIII – densamme Christian Frederik som varit ståthållare i Norge år 1814. I samband med efterträdaren FrederikVII:s tillträde 143 [Ørsted] 1841 s. 344-347. Ørsted diskuterade betr. uppenbarhetskravet utifrån Stang 1833. Jfr att Ørsted skilde mellan naturrätt i egentlig mening och ’naturlig ret’, som utgjordes av det sedvanerättsliga förhållandet mellan staten och medborgarna, se Jensen, Sv. Gram: ”A. S. Ørsted og retskildelæren” i TfR1977 s. 474. 144 [Ørsted] 1841 s. 347. 145 Anders Sandøe Ørsted, ”Om particulaire og specielle Loves og i særdeleshed Reskripters Anvendelse uden for de ved samme udtrykkelig bestemte Tilfælde” i Juridisk Tidsskrift, bd 3, hft 2, Kjøbenhavn 1821, s. 31-32. 146 Till tidiga maktdelningstankar, se P. Andersen 1953 s. 479 och Sunde 2008. 147 Ditlev Tamm, ”Den danske ’Constitution’ og den franske revolution” i UfRB 1989 s. 449-460 på s. 456-457. ”Vi have saaledes megen Tvivl om Rigtigheden af de i Norge herskende Grundsætninger om den Protest, somman fra alle Punkter kunde gjøre mod det, der findes stridende mod Grundloven; men hvad der nærmest vedkommer os er, at disse Grundsætninger bidrage meget til at formere de betænkelige Conflicter, hvortil der under Norges Forfatning er saa megen Leilighed.”144 Danmarks grundlag år 1849 Den nya grundlagens tillkomst och grundprinciper
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=