konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 126 Norrmannen Ole Munch-Ræder publicerade år 1841 en bok om den norska statsförfattningens historia och väsen riktad till dansk publik. Den var ett inlägg på liberal sida i den danska författningsdebatten.138 Han framhöll där att de norska domstolarna själva bestämde gränsen för sin kompetens och att de inte borde respektera något myndighetsbeslut som var lagstridigt.139 Detta föranledde den ledande juristen och politikern Anders Sandøe Ørested att – anonymt – reagera i Tidsskrift for Litteratur og Kritik.140 Ørsted inledde med att relatera aktuella konstitutionella diskussioner i Danmark, uttalade sig generellt mot liberalismen och konstitutionella förändringar och anmärkte att Munch-Ræders skrift knappast skulle ha utgivits i Danmark utan dessa diskussioner. Enligt Ørsted var det Norges fria författning som låg till grund för kraven på förändringar i det danska statsskicket. Till följd härav villeØrsted ”stille denUro, somherved er bragt iManges Gemytter”141 genom att sprida riktig kunskap om den norska grundlagens värde och verkningar.142 När det gällde normprövningen menade Ørsted att omdet skulle överlåtas till medborgare och domstolar att bedöma giltigheten av regeringens och den lagstiftande maktens beslut och föreskrifter, så borde åsidosättande reserveras till uppenbara fall. Ørsted var emellertid ännu mer restriktiv och menade att rättstillståndet skulle bli i högsta grad vacklande ommedborgare och domstolar gavs sådan rätt, i synnerhet som den norska grundlagen gav utrymme för motstridiga tolkningar. Allt som inte kunde komma under domstolarnas bedömning(en formulering som förutsätter den dåtida danska mer restriktiva synen på vad som kunde prövas av domstol) måste dock slutligt avgöras av regeringen. Lagar som stred mot grundlagen borde man försöka få den lagstiftande makten att ändra, och gick inte det, fick man nöja sig därmed. Medborgaren borde respektera lagen och regeringens befallningar 138 Björne 1998 s. 76-77. 139 Ole Munch-Ræder, Den norske Statsforfatnings Historie og Væsen, Kjøbenhavn 1841, s. 57 och 169-170. Liksom i fråga om Gaarder är Lies (Stort. bet. 1923 V 13 Lie s. 47) påstående att Munch-Ræder ser saken på samma sätt som Stang underlig, jfr Slagstad 1990 s. 162 not 54 eller 2001 s. 261 not 54 på s. 358-359. 140 [Anders Sandøe Ørsted], recension av Ole Munch-Ræder, Den norske Statsforfatnings Historie og Væsen, Köpenhamn 1841, i Tidsskrift for Litteratur og Kritik, bd 6, 1841, s. 347350. Se till författarskapet Troels G. Jørgensen, Anders Sandøe Ørsted. Hans liv og arbejde, København 1933, s. 253-254. 141 [Ørsted] 1841 s. 278. 142 [Ørsted] 1841 s. 243-276. Munch-Ræder och Ørsted: norsk-dansk debatt år 1841
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=