konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 120 redd en viss öfverordnad ställning i förhållande till de administrativa organen”.97 Genom freden i Kiel den 14 januari 1814 avsade sig den dansk-norske kungen FredrikVI alla anspråk på Norge till förmån för kungen av Sverige. Denne, Karl XIII, proklamerade den 8 februari att de mest aktade männen i Norge skulle höras och avge förslag till konstitution, som han sedan kunde stadfästa, men denna proklamation publicerades inte i Norge förrän den 5 mars. Den danske kronprinsen Christian Fredrik hade då redan utropat sig till regent den 19 februari, och kallade upplysta män, valda av nationen, att samlas den 10 april i Eidsvoll för att anta en norsk grundlag.98 Sorenskriver Christian Magnus Falsen och lektor Johan Gunder Adler publicerade ett grundlagsförslag i april 1814.99 En av församlingen utsedd kommitté lade fram några grundsatser, som den 16 april antogs av församlingen. Den sjätte av dessa grundsatser var att ”Den dømmende Magt bør være særskilt fra den lovgivende og udøvende”.100 Den 30 april var utkastet till grundlag klart, och efter debatter kunde ett reviderat förslag antas den 16 maj. Den 17 maj valdes Christian Fredrik till Norges kung, och då överlämnades det officiella exemplaret av grundlagen, varför den bär denna dags datum. Efter att Christian Fredrik avsagt sig kronan och Karl XIII (i Norge Karl II) gjort anspråk på densamma och föreslagit ändringar i grundloven, antogs en justerad grundlag i november 1814.101 Redan av kapitelindelningen i den norska grundlagen framgår tredelningen mellan en kunglig utövande makt, en lagstiftande makt i Stortinget och en dömande makt genom riksrätten och Høyesterett.102 Lagstiftning skedde genom stortingets beslut och kungens sanktion, men kungens veto var bara 97 Blomberg 1896 s. 77. 98 Eli Fure, Eidsvoll 1814. Hvordan grunnloven ble till, Oslo 1989, s. 3-12. Se också Frederik Stang, Systematisk Fremstilling af Kongeriget Norges constitutionelle eller grundlovbestemte Ret, Christiania 1833, s. 8-11, och senast Holmøyvik 2012. 99 Riksforsamlingens forhandlinger, bd 3, Grundlovsutkast, utg. Tycho C. Jæger, Kristiania 1916, s. III-VIII, Holmøyvik 2012 s. 292-296. 100 Riksforsamlingens forhandlinger, bd 1, Protokoller med Bilag og Tillæg, utg. Arnet Olafsen, Kristiania 1914, s. 15-22 och 113-114. 101 Fure 1989 s. 46-48, 57, 84-85, 214-215, 218-219, 291-308 och 331-334, Stang 1833 s. 8-11 och 16-18. 102 Se rubrikerna över 3, 49 och 86 §§ GrL 1814. Norges grundlag år 1814 Den nya grundlagens tillkomst och grundprinciper
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=