konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 118 föregående, att ingen generell rätt till domstolsprövning av rättsfrågor förelåg. Denna reglering har sin historiska bakgrund i en tid då ingen artskillnad gjordes mellan kungens domsmakt och administrativa makt, och först under 1800-talet kom en gräns successivt att dras mellan kollegiala domstolar och förvaltningsmyndigheter ordnade efter enrådighetsprincipen.84 På kungens uppdrag förenades lagkommittén – där Johan Gabriel Richert var ledamot – med kommittéerna för styrelseverkens reglering och för överseende av ekonomiförfattningarna för att tillsammans överväga hur domaremakten och de administrativa myndigheterna kunde åtskiljas. I uppdraget angavs att sammanblandningen mellan domstolar och myndigheter var det väsentligaste hindret för att myndigheterna skulle kunna skötas med kraft och verksamhet ”och enskild rätt och säkerhet noggrant wårdas, genom Lagarnas owäldiga skipande af en oberoende Domaremakt”.85 Rättsfrågor som hörde samman med myndigheters ansvarsområden hade hänförts dit, och åtskilliga myndigheter betraktades som domstolar i vissa mål, med överklagande till allmänna domstolar. Kommittén eftersträvade inget generellt underställande av myndigheterna under domstolarna eller någon generell domstolskontroll av förvaltningsbeslut. Domstolsprövning ansågs höra samman med allmän civil- och kriminallag, och förvaltningen ansågs böra tilllämpa administrativa och ekonomiska förordningar.86 År 1828 överflyttades ett antal rättsfrågor från administrativa myndigheter till domstolarna, och under 1860-talet framlades nya förslag i samma riktning.87 Någon heltäckande reform gjordes inte, och 10 kap. 26 § rättegångsbalken krävde att den aktuella frågan uttryckligen hänförts till vissmyndighet; i det sammanhanget måste en ”förbryllande mångfald av specialföreskrifter”88 tillämpas. Enligt Herlitz hade man beträffande dessa oklarheter inte kommit längre år 1941 än år 1809.89 Den eftersträvade indelningen mellan allmän civil- och kriminallag och ekonomisk-administrativ lagstiftning blev inte genomförd, och gränsen drogs inte heller mellan offentlig och privat rätt.90 84 Nils Herlitz, ”Allmän domstol och administrativ myndighet” i SvJT1941 s. 162-190, och Niklas Lindhult i Nordisk familjebok, 2 uppl. (uggleupplagan), bd 14, 1911, uppslagsordet Kollegium, sp. 544. 85 Lagcomitéens, samt de af kongl. maj:t, dels för styrelse- werkens reglering, och dels för de ekonomiska författningarnes öfwerseende, i nåder förordnade comiterades underdåniga betänkande, rörande rättsfrågors skiljande från de administrativa werken, avgivet 6 april 1820, Stockholm 1823, s. 1. 86 Lagcomitéens … betänkande … rörande rättsfrågors skiljande …, s. 55-59. Se också Wedberg 1940 s. 35-37. 87 Herlitz 1941 s. 162-164, 187-188. 88 Herlitz 1941 s. 167. 89 Herlitz 1941 s. 165-167.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=