kapitel 2. öppenhet för möjligheter 117 domarna att börja använda 16 § i rättstillämpningen.76 Domares och andra ämbetsmäns oavsättlighet konstituerade dock sådana rättigheter som skulle kunna aktualisera bedömningar av lags grundlagsenlighet,77 liksom föreskrifterna i tryckfrihetsförordningen sommer direkt var riktade till rättstilllämpningen. De svenska domarna avlade samma domared som de finska, och även i den svenska diskussionen kom formuleringen Sveriges lag och laga stadgar att få betydelse för lagprövningsfrågan. Hovrätterna och alla andra domstolar skulle döma efter lag och laga stadgar, medan förvaltningsmyndigheterna skulle följa instruktioner, reglementen och föreskrifter samt kungens bud och befallningar.78 Eden formulerades om vid några tillfällen under 1900talet.79 Edens och 47 § regeringsformens formulering ”lag och laga stadgar” har ansetts kunna tolkas som ”lagar och lagligen utfärdade förordningar”,80 och därmed skulle de kunna utgöra ett grundlagsstöd för lagprövningsrätten. Ludvig Widell har – med fog – anfört att även om denna tolkning är möjlig ligger tolkningen ”[lag och] stadgar av lags natur”81 närmare till hands, det vill säga ”stadganden, som i likhet med egentlig lag skola lända till allmän efterrättelse, till skillnad från resolutioner och förordningar, afseende endast speciella fall”.83 Oavsett hur övertygad man kan vara om vilken tolkning som är den rätta gav bestämmelsen knappast ett säkert stöd för slutsatser om lagprövningens existens. Utgångspunkten var enligt 10 kap. 26 § rättegångsbalken, som citerats i det 76 Jfr Johs. Andenæs i Förhandlingarna vid det 24 nordiska juristmötet i Stockholm 1966, Stockholm 1967, s. 259, som diskuterar att om svenska domare hade varit lika kreativa som de amerikanska, kunde de ha använt bestämmelsen för att kontrollera lagstiftningen. I så fall hade man behövt lägga in något motsvarande substantive due process – ett intolkat grundlagsskydd mot lagstiftning som var ”arbitrary” och där det alltså inte hade gjorts en enligt domstolen riktig avvägning mellan mål och medel. Jfr t.ex. Wolfe 1994 s. 131-138 och 144-163, Lucas A. Powe, The Supreme Court and the American Elite, 1789-2008, Cambridge 2009, s. 166-170 och 274-275. 77 36 §RF1809. 78 47 §RF1809. 79 Se Martin Sunnqvist, ”Domareden och dess religiösa inslag” i Rätt, religion och politik. Ett rättshistoriskt seminarium tillägnat Magnus Sjöberg, Stockholm 2008, s. 85-113. Se till nu aktuella förändringsförslagSOU2011:42 s. 269-275. 80 Reuterskiöld 1899 s. 288. 81 Widell 1903 s. 85. 82 Widell 1903 s. 86. Jfr ovan ang. Karl XI:s reskript. 83 E. Smith 1993 s. 62-63. Rätt till domstolsprövning?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=