konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 112 lagstiftning,38 och under 1800-talet kom lagförklaringsinstitutet att användas allt mer sällan.39 Oavsett om kungen eller riksdagen tog initiativ till lagstiftning skulle statsrådets och Högsta domstolens yttrande däröver inhämtas.40 Kungen i statsrådet utövade den verkställande makten, som också delegerades till förvaltningsmyndigheter.41 Den dömande makten utövades i högsta instans av Konungens högsta domstol, där kungen – om han deltog i handläggningen av målen – hade två röster. I annat fall dömde justitieråden i kungens namn.42 I samband med antagandet av regeringsformen formulerade konstitutionsutskottet genomHans Järta grundprincipen på detta sätt: 90 § regeringsformen återgav också maktdelningslärans grunder, men med tanke på att regeringsformen antogs av kung och ständer och tillskapade fem makter – lagstiftande, styrande, dömande, beskattande och kontrollerande, där kungen var inblandad i de tre första – var rättsläget mer komplicerat än konstitutionsutskottet antydde.44Ledamoten av konstitutionsutskottet Gudmund Göran Adlerbeth uttryckte sig också i debatten på Riddarhuset inför antagandet av regeringsformen på ett annat sätt än utskottet gjort: 38 19, 21 och 88 §§RF1809, Robert Malmgren, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, 1 uppl., Stockholm 1921, s. 23 och 77-78. 39 Nils Herlitz, Om lagstiftning genom samfällda beslut av konung och riksdag. Studier i svensk statsrätt, Stockholm 1930, s. 115-120. 40 87 §RF1809. 41 4, 7-8 och 47 §§RF1809. 42 17, 21 och 23 §§RF1809. 43 Konstitutionsutskottets memorial 1809 i Sveriges konstitutionella urkunder, Stockholm 1999, s. 183-191. 44 Jfr Nils Stjernquist, ”Land skall med lag byggas. Sveriges författningshistoria” i Sveriges konstitutionella urkunder, Stockholm 1999, s. 28-29. 45 RoAProt 1809:I s. 480, jfr Stjernquist 1965 s. 33-34. ”Efter Statslärans grunder och Historiens Witnesbörd synes det wara tämmeligen avgjordt, at säkerheten bäst bewaras, då Lagstiftande Magten tilhör Nationen och dess Regent gemensamt, Lagskipande Magen vissa Corpser, som hvarken ”Utskottet har sökt att bilda enStyrande Magt, werksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra; en Lagstiftande Magt, wisligt trög till werkning, men fast och stark till motstånd; enDomare-Magt, sjelfständig under Lagarne, men ej sjelfherrskande öfwer dem. Det har widare sökt att rigta dessa Magter till inbördes bewakning, till inbördes återhåll, utan att dem sammanblanda, utan att lemna den återhållande något af den återhållnas werkningsförmåga.”43
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=