Nkiskaprincipen definierades i WienerSchlußakteantogs nya grundlagar i två av de nordiska länderna. Detta har samband med några ågra år efterMarbury v. Madisonoch före det att den monarav franska revolutionens och Napoleonkrigens efterverkningar: År 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland, och en fredstraktat slöts den17 september 1809. I Finland lovade den nye storfursten, kejsaren av Ryssland, att iaktta de då gällande grundlagarna, 1772 års regeringsform och 1789 års förenings- och säkerhetsakt, men i återstoden av Sverige antogs en ny regeringsform år 1809. Sverige övergick sedan på bland andra Rysslands sida mot Frankrike och var därmed på den vinnande sidan vid Wienkongressen 18141815. Danmark var då på motsatt sida och förlorade Norge, som efter att ha antagit en grundlag år 1814 kom i personalunion med Sverige. Som ett slags kompensation blev den danske kungen blev hertig av Lauenburg. IDanmark infördes år 1831 rådgivande ständerförsamlingar, men enväldet varade till år 1849 då en grundlag antogs. Den begränsades i sin tur år 1855 till att bara gälla inre danska angelägenheter, medan enfællesforfatning omfattade Danmark, Slesvig och Holstein.1 Det tidiga 1800-talet var präglat av ett konservativt styrelsesätt, särskilt i enväldets Danmark och i ’allenastyrets’ Sverige även under 1809 års regeringsform. Ämbetsmannastaten var stark.2 Samtidigt var de liberala strömningarna tydliga; de mänskliga rättigheterna och maktdelningen var kända företeelser, liksom strävan efter reform genom lagstiftning. Utvecklingen i detta tidevarv av tidig konstitutionalism3 skapade förutsättningar för nordiska diskussioner om statsmakternas bundenhet till grundlagarna och därmed om grundlagarnas betydelse i dömandet och domarnas förhållningssätt till lagarna. Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet antogs i olika länder, främst i Europa och Nordamerika, ett sammanlagt stort antal konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 104 1 För en mer utförlig översikt, se t.ex. Björne 1998 s. 9-13. 2 Se härtill Göran Norrby, Ordnade eliter. Organiseringen av Nordens statsbärande skikt 16601920, Stockholm 2011, s. 252-256. 3 Se till begreppet Frühkonstitutionalismus Stolleis 1992, s. 50, 99-102, jfr s. 39-48. Kapitel 2 Öppenhet för möjligheter (ca 1809-1860)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=