kapitel 1. inledning 102 en helhetsbild av rättsutvecklingen kan ges. De olika avslutande avsnitten och den därpå följande delen av kapitel 9 är disponerade på liknande sätt: Jag inleder med att diskutera vilka minnesplatser, lieux de mémoire, som kan identifieras för perioden. Jag relaterar sedan utvecklingen i rättens ytskikt till djupstrukturerna när det gäller synen på rättsordningen som diversifierad eller enhetlig, närmare bestämt när det gäller statsmakts- eller normshierarki. Frågan är här hur dessa synsätt kommit till uttryck i rättens ytskikt, exempelvis genom inlån från andra rättsordningars teoribildning, och eventuellt sedimenterats nedåt. Slutligen jämför jag de synpunkter som lagts fram under perioden på domarnas attityder eller förhållningssätt och de attityder de själva visat prov på. Frågan är här om domarna kunnat beskrivas som rättsbildande eller rättstillämpande och vilka av de grundargument som diskuterats i det föregående som användes. En viktig fråga är här hur domarnas agerande konstituerades eller begränsades från underliggande skikt. I den avslutande delen av kapitel 9 övergår jag till att diskutera hur de normprövningsmarginaler, som jag presenterade i det föregående, kan preciseras. Med utgångspunkt i att ett kritiskt konstitutionellt dömande har vuxit sig starkt men inte ännu har funnit helt förutsebara former lämnas ett förslag till struktur för dömandet. I förslaget, som kan vara till nytta både för praktiskt dömande och för teoretisk analys därav, utgår jag från det historiska materialet och försöker ge det ett nytt sammanhang.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=