konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 100 vara detta utifrån en uppfattning att rätten som helhet fungerar bättre eller bättre tillgodoser vissa grundläggande värden om den är utformad på ett visst sätt. Detta engagemang är i någon mening politiskt, men det är långt ifrån givet att det är partipolitiskt. Kap. 8 är upplagt på ett något annorlunda sätt än de andra vad gäller de materialmässiga avgränsningarna. Jag har där fokuserat på utvecklingen i rättspraxis, särskilt uttalanden i domskäl om det konstitutionellt kritiska dömandets förutsättningar och begränsningar. Jag har kompletterat detta med uttalanden, framför allt i artiklar som hänför sig till rättsfallen, som direkt diskuterat domarnas attityder. Frågan är inte längre omdomstolarna skall ägna sig åt konstitutionellt kritiskt dömande utanhur mycket och särskilt på vilket sätt. Däremot skulle en diskussion om anknytande frågor, såsom rättighetsskyddets utveckling genom grundlagar och Europadomstolen, vilka effekter denna rättsutveckling har på nationell rätt, och hur olika frioch rättigheter i detalj skall tolkas och tillämpas, alldeles ha sprängt ramarna för kapitlet. Jag har således måst sålla ganska kraftigt i litteraturen under de senaste 20 åren och hålla kapitlet på ett översiktligt plan. Indelningen i kapitel är kronologisk, och de årtal som anges i kapitelrubrikerna är ungefärliga men ganska exakta. Inom varje kapitel är materialet tematiskt ordnat, även om de olika ländernas rättsutveckling oftast har behandlats separat i respektive avsnitt. Den som är intresserad av förhållandena i ett visst land bör kunna hitta rätt med hjälp av innehållsförteckningen. Kapitel 2 omfattar tiden från 1809 till 1860, kapitel 3 tiden från 1860 till 1900 och kapitel 4 tiden från 1900 till 1940. De tidsmässiga avgränsningarna mellan dessa kapitel har varit svåra att göra, eftersom det inte finns några gemensamma nordiska händelser som är lämpliga att följa. Avgörande har istället varit vilka influenser utifrån som varit möjliga: Före år 1860 hade alla länderna fått sina konstitutionella förhållanden fastlagda. Åren 1863 och 1864 diskuterades domarens förhållande till motstridigheter mellan lag och grundlag ingående på två av de tidiga tyska juristmötena och år 1865 inleddes den statsrättsliga positivismen och den konstruktiva riktningen inom statsrätten. Detta föranleder en gräns vid år 1860. Kapitel 2 omfattar alltså den nordiska diskussionen och dess påverkan från kontinenten och USA innan denna nytändning av den kontinentala diskussionen ägde rum. Med undantag för Frederik Stangs verk är detta tiden före de stora statsrättsframställningarna. Disposition
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=