1600-talets rättskällor och rättsbildning 95 under större delen av århundradet. En annan förklaring är den politiska situationen under första hälften av 1600-talet. Länderna var rivaler under trettioåriga kriget där Sverige gick segrande ur striden och blev med tiden en europeisk stormakt. För Sveriges del fanns det alltså skäl att hålla fast vid den nationella rätten och använda denna som ett redskap i stormaktspolitiken. Under 1500-talet var brottmål, i första hand våldsbrott, de mest förekommande målen vid domstolarna. Men under 1600-talet skedde en förändring och mål rörande till exempel skulder och tvister om jord blev allt vanligare. I samband med detta ökade också behovet av nya rättskällor som kunde reglera de nya rättsinstituten. Denna övergång från våldsbrottslighet till civilmål och ekonomiska tvister speglade i sin tur samhällsutvecklingen under perioden.255 Påverkan av utländsk juridisk litteratur under perioden var påtaglig. Både Stig Jägerskiöld och Karl Gustaf Westman har lyft fram den betydelse som detta hade för de juridiska kunskapsstrukturerna hos hovrätternas dömande personal samt även för lagstiftningen under perioden.256 Även om Jägerskiöld inte direkt kunde påvisa varifrån de kontinentala idéerna hämtades, ansåg han att den utländska litteraturens inflytande var påtaglig. Detta märktes inte minst i Svea hovrätts praxis. Jägerskiöld lyfte även fram sambandet mellan hovrätternas praxis och arbetet med utformningen av 1734 års lag. Flera av 1600-talets stora rättsvetenskapsmän hade också täta kontakter med den svenska statsledningen. Som exempel kan nämnas Hugo Grotius som var verksam som svensk ambassadör i Paris mellan åren 1634-1644. Grotius hade täta kontakter med både drottning Kristina och Axel Oxenstierna, och besökte även det svenska hovet på 1640-talet.257 Om man bortser från den romerska rätten, tog hovrätten även intryck av de medeltida stadslagarna från länderna kring Östersjön. En lag som låg nära till hands var den lybska stadsrätten. I paragraf 106 upptogs vilka rättsliga grunder en borgare och hans hustru hade när det gällde upprättande av testamente. Lagrummet avsåg fall då testator ville ge något antingen för sina släktingars skull eller för sin själs skull.258 255 Sundin, Jan 1992 s. 456ff. 256 Westman, Karl Gustaf 1934 s. 53. 257 Englund, Peter 2006; Modéer, Kjell Å. 1996b. 258 Noodt, Birgit 2000 s. 3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=