RB 70

justitia et prudentia 9 1 Ariès, Philippe 1981 s. 198. 2 Så här uttryckte exempelvis Johan Sachs sin tacksamhet i sitt testamente från den 12 september 1661: ”Först tackar iag Gudh den aldrahögste […] för alla dhe wälgärningar, svenska testamentsrätten under 1600-talet, framlagd och försvarad vid Juridiska fakulteten i Lund i april 2010. Det som har etta ären reviderad version av min doktorsavhandling om den D Förord ändrats sedan den första upplagan är för det första att texten har genomgått en språklig översyn. För det andra så har för avhandlingsämnet relevant rättsvetenskaplig litteratur som har publicerats efter disputationen, arbetats in i den ursprungliga texten. Slutligen har den engelska sammanfattningen omarbetats och utvidgats. Andra saker är däremot oförändrade. Jag tycker fortfarande att det svenska 1600-talet är en fascinerande epok i den svenska historien. Under några få decennier genomgick Sverige en utveckling som knappast har någon motsvarighet, varken förr eller senare. Från att ha varit ett perifert land uppe i norr blev Sverige en europeisk stormakt. Under århundradet lades grunden till mycket av det som vi idag betraktar som självklara inslag i vårt samhälle: förvaltningen med alla ämbetsverk, domstolsorganisationen, bankväsendet, posten, tidningsväsendet och mycket mer. Samtidigt kan jag efter ett antal års läsning av 1600-talsdokument konstatera att den mänskliga naturen inte har förändrats ett dugg under de senaste fyrahundra åren. När det gäller olycklig kärlek, missunnsamma släktingar och bråk om pengar är det ingen skillnad mellan då och nu. 1600-talet var ett föredömligt århundrade på många sätt, och då syftar jag inte enbart på de svenska framgångarna i krigsföring och uppbyggnaden av förvaltningen. I mitt tycke var man också betydligt bättre än vad vi är idag på att utrycka sig i såväl tal som skrift. Framför allt kunde man konsten att säga ”tack” på ett ordentligt sätt.2 Jag skall här på modest och tämligen urvattnad nutidssvenska göra ett försök att uttrycka min tacksamhet. Every good Christian, they say when death is imminent must give his goods away and make his testament jean régnier(1392-1468)1

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=