justitia et prudentia, kapitel 2 84 och fastställda ”lagar” av samma dignitet som lagar som utfärdades av kungamakten. Snarare handlade det om olika kommentarer, teorier och riktlinjer som lades fram av kyrkliga företrädare.204 Under tidig medeltid förekom mest privata sammanställningar av kyrkorättsliga regler. Dessa fick aldrig något officiellt erkännande, men låg ändå till grund för den högmedeltida kyrkorätten. Den första betydelsefulla samlingen av kanonisk rätt var Decretum Gratiani från omkring 1140. Sammanställningen innehöll mer än 4000 avgöranden från kyrkliga instanser med tillhörande kommentarer och analyser. Varje regel och föreskrift kallades encanon, därav namnet kanonisk rätt.205 Samlingen innehöll emellertid tämligen lite information om testamenten, och konstaterade egentligen bara helt kort att den dödes sista och fria vilja skulle respekteras.206 Det första kyrkorättsliga verket som var rättsligt bindande för hela den västeuropeiska kyrkan var den av påven Gregorius IX utfärdade samlingen Gregorius dekretaler (indelad i fem böcker). Formellt sett var dekretalerna gällande ända fram till 1918. Den kanoniska rätten kompletterades ständigt med nya påvliga föreskrifter, och 1298 utkom samlingenLiber sextus och 1317 kom ”De clementinska konstitutionerna”. Båda dessa verk hade universell giltighet. Alla de fyra ovannämnda rättssamlingarna bildade under medeltiden ett nytt stort kyrkorättsligt verk –Corpus Iuris Canonici – som utgavs första gången 1582, och som i sin tur successivt kompletterades med läroböcker, kommentarer och analyser. Före reformationen satte den kanoniska rätten sin prägel även på de profana lagarna i Sverige. Som exempel kan nämnas landskapslagarna, där bland annat regleringen av äktenskapsrätten och testamentsrätten bar spår av kanoniskrättsliga stadganden.207 Efter reformationen på 1530-talet översattes Bibelns texter till svenska. Gustav Vasas bibel från 1541 var den första fullständiga Bibeln på det svenska språket, och den byggde till stor del på Martin Luthers tyska bibelöversättning från 1534. År 1618 utkomGustav II Adolfs bibel. Den hade samma textinnehåll som översättningen från 1541, men en ny typografi och en konsekvent versindelning. Tanken var att man ville göra Bibeln mer tillgänglig och översiktlig. Bibelutgivningen gjorde det ännu lättare för de svenska 1600-talsjuristerna att ta till sig och tolka bibeltexterna i en 204 Bonfield, Lloyd 1991 s. 363f. 205 Winroth, Anders 2000. 206 Reid, Charles J. 2004, s. 160f. 207 Ericsson, Georg J. 1967 s. 4ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=