justitia et prudentia, kapitel 2 76 olikheterna och skillnaderna mellan olika individer och grupper som lagarna baserades på och som samhället var uppbyggt kring: landsbygden och städerna hade olika regelverk, adeln hade sina förordningar som inte hade några motsvarigheter hos de övriga stånden, män ärvde dubbelt så mycket som kvinnor och så vidare. Rättskälleläran under 1600-talet var inte hierarkisk utan rätten var snarare indelad i olika sfärer. I brist på annat plockade man helt enkelt kloka argument där man hittade dem. Rättsreglerna kunde liknas vid kulor utspridda på ett bräde där man plockade den kula som passade bäst för tillfället. I många hovrättsdomar från 1600-talet omnämndes inte vilka rättskällor som domstolen hade använt sig av i det aktuella fallet.172 Men i de undersökta testamentsmålen fördes i de allra flesta fall diskussioner kring vissa klart uttalade lagrum. Men även om Svea hovrätt angav sina rättskällor, var det ovanligt att hovrätten diskuterade rättskällornas inbördes förhållande och rättskällelläran i allmänhet. Ett av de få fall där en sådan diskussion kan identifieras är mål 114 Cronströmmot Eldstierna, där hovrätten med utgångspunkt i sjätte punkten i 1615 års rättegångsprocess diskuterade de i målet relevanta rättskällorna. I bestämmelsen stadgas att domaren skall döma efter Sveriges lag, rikets stadgar, avhandlingar och beslut samt ”godhe loflige Bruk och Sedwaner”. Detta skall vara ”fundaminitet till alla twisters decision och skildnat”.173 Stadgandet bör snarare ses som en uppräkning av vilka rättskällor som var tillämpliga än som en strikt hierarkisk uppställning. 1600-talet var en tid då symboler sågs och tolkades i allting. Även dåtidens rättsteori genomsyrades av symboler, ikoner och allegorier. Genom att tänka i bilder med dolda innebörder kunde man göra abstrakta begrepp mer konkreta och förkroppsliga dem. Detta symboltänkande hade också en helt annan, och mycket viktigare, innebörd för 1600-talsmänniskan än vad det har för den moderna människan. Symbolen var mycket mer än bara en metafor: den användes för att synliggöra makt. Adeln använde sig till exempel av olika symboler för att legitimera sina privilegier och sin ställning i samhället. Symboler var också viktiga för att synliggöra den 172 Pihlajamäki, Heikki 2007a s. 72. 173 Mål 114 Cronströmmot Eldstierna, revisionsakt (oresolverad) den 7 november 1677 s. 89 (JRA, RA). 2.1.1 Dygdeläran
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=