1600-talets rättskällor och rättsbildning 75 länderna i det forna östblocket förhöll sig till ny lagstiftning och upptagande av andra lagar efter murens fall. Giaro ser i det här fallet upptagandet av andra rättsliga system som en nödvändighet för att samhället skall kunna utvecklas snarare än som en vänligt inställd reception.167 Den typ av reception som Giaro behandlar, torde vara den som är mest lämpad för min undersökning, både vad gäller transferering av ideologier snarare än specifika regler samt upptagandet av nya rättsliga influenser som en nödvändighet för samhällets utveckling. Hur såg egentligen den tidigmoderna juristens syn på rätten ut? Hur betraktades rättskällorna?169 För att kunna förstå den tidigmoderna synen på rätten bör man ha i åtanke den icke enhetliga synen på rättskällorna som rådde vid den här tiden. Den tidigmoderna rätten utgjordes inte av ett enda system, som enkelt och snabbt kunde ge svar på olika juridiska problem. Den var snarare att betrakta som ett ”öppet universum” där flera olika normsystem verkade bredvid varandra på samma gång, och där andra regelsystem än den skrivna rätten också hade sin självklara plats.170 Som exempel på sådana regelsystem kan nämnas Guds lag och naturrätten. Lagen skulle också vara avhängig av folkens sedvänjor. En väsentlig norm för lagarna, ett kriterium på deras förnuft och skälighet, var folkens allmänna rättssedvana eller andra folks sammanfallande lagar.171 Man bör komma ihåg att det tidigmoderna samhällets lagar inte byggde på principen om allas likhet inför lagen. Detta var för 1600-talsmänniskan lika otänkbart som det är en självklarhet för oss idag. Istället var principen omsuum cuique, åt var och en sitt, den rådande normen. Adeln hade sina givna uppgifter och privilegier, prästerskapet sina och så vidare. Det var 167 Giaro, Tomasz 2006 s. 273ff. 168 Citatet hämtat från mål 49 Taube mot Lewenhaupt, revisionsakt den 18 december 1662 s. 34r (JRA, RA). 169 Även om termen rättskälla här används för att beskriva de rättsliga förhållandena under 1600-talet bör man ha i åtanke att termen rättskälla egentligen inte började användas i rättsvetenskapliga sammanhang förrän i början av 1800-talet. Rättskällor kan liknas vid de verktyg som juristen har då han skall lösa olika rättsliga problem. Rättskälleläran är med andra ord läran om källorna till den gällande rätten (Modéer, Kjell Å. 2010 s. 18). 170 Pihlajamäki, Heikki 2007a s. 65. 171 Jägerskiöld, Stig 1963d s. 74. 2.1 ”Gudh, Naturen och Werldzlig lag”: 1600-talets rättskällor168
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=