justitia et prudentia, kapitel 1 68 Holmbäcks fokus på själva testamentsstadgan och dess innehåll, medan Bergman valde att studera testamentsrättens utveckling från början av århundradet fram till 1680-talet. Bergmans material bestod till största delen av domar från Svea, Göta och Åbo hovrätter. Holmbäcks och Bergmans undersökningar publicerades vid ungefär samma tidpunkt, vilket ledde till en intensiv diskussion mellan de båda författarna som hade olika syn på metodfrågor och ämnets avgränsning.152 Både Holmbäcks och Bergmans undersökningar är idag föråldrade vad gäller perspektiv och frågeställningar. Holmbäck gjorde i mitt tycke ett metodfel i sin studie av 1686 års testamentsstadga, när han uttalade att han ansåg att det var ”olämpligt” att behandla frågan om inverkan från mosaisk och romersk rätt på den svenska testamentsrätten under 1600-talet, eftersom hans arbete enbart behandlade ett enskilt rättsinstitut. Holmbäck förklarade inte sitt ställningstagande närmare, men antydde att påverkan av andra rättssystem ”icke alls är genomgripande” och lät därmed denna del av undersökningen bero.153 Detta ställningstagande kritiserades dock Bergman redan på 1920talet, och hävdade att Holmbäck genom detta gav en missvisande bild av 1600-talets rättsbildning och rättstillämpning i sitt arbete.154 Moderna framställningar om den äldre svenska testamentsrätten saknas nästan helt. Även avhandlingar om nutida, gällande svensk testamentsrätt är ovanliga. Viola Boström lade 2003 fram en avhandling vid Umeå universitet om tolkning av testamente, men studien har varken något historiskt angreppssätt eller något historiskt perspektiv.155 I övrigt är inga större undersökningar gjorda på rättsområdet vare sig beträffande historiska förhållanden eller gällande rätt. Det material som finns i övrigt består av läroböcker, lag- och rättfallskommentarer samt någon enstaka tidskriftsartikel. På senare tid har historieprofessorn Maria Ågren publicerat flera undersökningar som på olika sätt belyst frågor kring äganderätt och testamenten i Sverige i äldre tid. I Att hävda sin rätt: synen på jordägandet i 1600-talets Sverige, speglad i institutet urminnes hävd (1997) uppmärksammas frågor kring äganderätt och arvsrätt, och bruket av testamente står i fokus för 152 Diskussionen mellan Holmbäck och Bergman återfinns i Juridisk tidskrift för Finland1917 s. 269-276 samt 1921 179-187 samt 400-406. 153 Holmbäck, Åke 1921 s. 183. 154 Bergman, Carl Gunnar 1921 s. 405. 155 Boström, Viola 2003.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=