inledning 67 kiska filosofin samt den romerska rätten, och att detta avspeglades i hovrätternas mer flexibla behandling av målen i jämförelse med underrätternas strikt rättsliga bedömning. Även Lindberg framhåller således religionens betydelse för rättsbildningen på 1600-talet. De olika hovrätternas tillkomsthistoria finns återgiven i flera arbeten, bland annat kan nämnas Svea hovrätt:studier till 350-årsminnet (1964) samt Göta hovrätt genom seklerna(1935).148 Även hovrätternas personal har varit föremål för flera undersökningar.149 1600-talets extensiva rättskällelära och den utländska påverkan på den svenska rätten har belysts i flera arbeten av Stig Jägerskiöld. Men som ovan sagts har Jägerskiölds syn på rättskälleläran en tämligen ensidig betoning av den romerska rätten. En ny genomläsning av hovrätternas material med en mer kontextuell inriktning skulle kunna ge en nyanserad bild av domstolarnas dömande verksamhet. Om man ser till den svenska testamentsrätten mer specifikt, kan man konstatera att den är ett relativt outforskat område. Den litteratur som finns på området är varken omfattande eller av nyare datum. Arkivrådet Ludvig Magnus Bååth behandlade i viss utsträckning testamentet i sin avhandlingBidrag till den kanoniska rättens historia i Sverige (1905). Tonvikten låg på utvecklingen under 1200-talet till 1400-talet. Den medeltida testamentsrätten belystes också av Carl Gunnar Bergman, sedermera professor i rättshistoria, i en provföreläsning 1909.150 Föreläsningen var allmänt hållen och utgjordes av en kortare genomgång av de medeltida lagarna på området. En mer översiktlig överblick av testamentsrättens historiska utveckling återfinns även i Testamentsrätten enligt svensk lagstiftning(1898) författad av professorn i allmän lagfarenhet och romersk rätt vid Uppsala universitet, Knut Olivecrona. Även denna studie var en deskriptiv genomgång av den medeltida skrivna rätten utan några problematiserande frågeställningar, och 1600-talet behandlades ytterst sparsamt.151 Vad gäller den svenska testamentsrätten under 1600-talet finns två tidigare undersökningar: Om 1686 års testamentsstadga (1916) av rättshistorieprofessorn Åke Holmbäck samt Testamentet i 1600-talets rättsbildning(1918) av den ovannämnde Carl Gunnar Bergman. Som titlarna antyder så låg 148 Bendz, Gunnar 1935. 149 Som exempel kan nämnas Anjou, Anton 1899; Edlund, Barbro 1984; Gaunt, David 1975; Modéer, Kjell Å. 1983. 150 Bergman, Carl Gunnar 1909b s. 29-49. 151 Olivecrona, Knut 1898 s. 55ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=