inledning 63 vilket gör att det finns en stark koppling mellan lagförslagen och hovrätternas dömande verksamhet. Jag anser därför att kommissionernas handlingar är angelägna att beakta, även om förslagen många gånger inte resulterade i någon ny lagstiftning. De betänkanden som är aktuella för min undersökning är för det första 1642 års lagkommission, vars uppgift var att avge principutlåtanden på en rad områden. Kommissionen presenterade bland annat ett betänkande om testamenten på landsbygden. Inget av kommissionens förslag resulterade emellertid i någon ny lagstiftning.128 År 1665 tillsattes en ny lagkommission, somavgav sitt utlåtande i december samma år.129 Inte heller denna gång genomfördes några genomgripande reformer, men reformanhängarna fick i alla fall igenom vissa krav. Johan Stiernhöök fick till exempel i uppdrag att göra en omarbetning av de medeltida lands- och stadslagarna, bland annat vad gällde ärvdabalken. Det färdiga arbetet presenterades 1668/1669.130 En delreform somvar särskilt viktig för testamentsrätten var 1686 års testamentsstadga. Stadgan grundade sig på det betänkande som inkommit från hovrätterna i Stockholm, Jönköping och Åbo året innan.131 Sist, men inteminst viktig, är 1686 års lagkommission vars arbete slutligen resulterade i 1734 års lag, den första gemensamma lagen för landsbygden och städerna. Kommissionens omfattande material finns i tryckt form.132 Under 1600-talet upplevde den svenska juridiska litteraturen en uppblomstring som var klart influerad av idéströmningarna från den europeiska kontinenten. Med tiden utvecklades de svenska universiteten och professurerna besattes med lärda, utländska jurister samtidigt som omfattningen av och tillgången till tryckta böcker ständigt ökade. Tidigare hade produktionen av inhemska, rättsvetenskapliga framställningar varit blygsam, men från cirka 1650 och framåt skedde en kraftig ökning.133 128 1643 års lagkommissions betänkande återfinns i Handlingar rörande 1642 års lagkommissionsamt Wahlberg, Caspar Johan 1877/1878. 129 Utlåtandet från 1665 finns tryckt i Wahlberg, Caspar Johan 1877/1878. 130 Förarbeten till Sveriges rikes lag 1666-1686, 1 volym. 131 Hovrätternas svar finns bevarade i RA:s ämnessamling, Juridica V, Allehanda juridica, vol. 19 1685 hovrätternas betänkande angående testamentsrätten. 132 Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736, 8 volymer. 133 Jämfört med Sverige saknade Danmark-Norge nästan helt denna form av rättsvetenskapliga skrifter som behandlade den nationella rätten. Det är även under 1600-talet för tidigt att tala om en gemensam nordisk rättsvetenskap (Björne, Lars 1995 s. 5f). 1.4.5 Den juridiska litteraturen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=