justitia et prudentia, kapitel 1 56 eller fall där målet inte gick vidare till revision) även om det är hovrättsmaterial som jag de facto refererar till. Ett användbart hjälpmedel när det gäller att hitta mål i liber causarumär janus regis, som är ett register över akterna i instämda och vädjade mål för åren 1614-1748.111 Målen är uppställda i alfabetisk ordning efter sökandens namn. Man får snabbt en överblick över vad målen handlar om även om domarna inte är uppställda efter respektive rättsområde. Ett annat hjälpmedel är det så kallade Kuylenstiernas register, ett kortregister som återfinns på Riksarkivet i Marieberg. Registret omfattar mål från åren 1615-1680, men är inte uttömmande eller fullständigt. Hovrättens domar redovisas i kronologisk följd och här finner man bland annat uppgifter om parternas namn och domens innehåll. Det ges även hänvisningar till domar inom samma rättsområde. Bådejanus regis och Kuylenstiernas register har varit till stor hjälp vid identifieringen av testamentsmålen. Jag har i Svea hovrätts arkiv identifierat 169 mål som under åren 16401690 behandlade testamenten. Av de identifierade hovrättsmålen gick 40 ärenden genom revision vidare för avgörande hos kungen och riksrådet, och det är dessa mål som jag har valt att koncentrera min undersökning på.112 Dessa revisionsavgöranden var centrala för både rättsbildningen och rättstillämpningen under undersökningsperioden. De var vägledande för Svea hovrätts dömande verksamhet113 och omnämndes frekvent i olika lagförslag.114 Dessa revisionsavgöranden hade en för rättsbildningen central ställning beträffande flera olika rättsfrågor. Detta medför att vissa mål 111 D I Janus regis (SHA, RA). 112 Underlaget i justitierevisionens revisionsakter är identiskt med innehållet i akterna i Svea hovrätts arkiv. Revisionsakterna utgörs av avskrivningar av parternas inlagor till hovrätten, hovrättens protokoll och hovrättens dom i det aktuellamålet. Emellanåt återfinns även avskrifter av codex rationumi revisionsakterna. Jag har ibland valt att titta i hovrättens arkiv, ibland i revisionsakten, allt beroende på var materialet i det aktuella målet har varit mest lättillgängligt. Revisionsakterna har fördelen att de på ett och samma ställe samlar allt det material i ett visst mål som i hovrättens arkiv finns i flera olika serier. I vissa fall har ett mål saknats i justitierevisionens arkiv och då har hovrättsmaterialet kunnat komplettera luckorna. 113 Se Svea hovrätts betänkande om testamentsrätten (RA:s ämnessamling, Juridica V, Allehanda juridica, vol. 19 1685 hovrätternas betänkande angående testamentsrätten, 1. Svea hovrätt den 21 december 1685). 114 Se Johan Stiernhööks förslag till ärvdabalk (Förarbeten till Sveriges rikes lag 1666-1686 s. 25ff). 1.4.2Testamentsmålen i Svea hovrätts och justitierevisionens arkiv
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=