inledning 53 olika tider. ”Egendom” och ”testamente” är till exempel begrepp som till viss del ändrade innebörd under 1600-talets gång. Koselleck menar att begrepp, till skillnad från ord, är mångtydiga och måste sättas in i politiska och sociala sammanhang för att betydelsen av begreppen skall kunna förstås fullt ut.95 En skillnad mellan Skinner och Koselleck är att Skinner har ett synkront perspektiv vid studiet av ett uttalande medan Koselleck betonar vikten av ett diakront betraktelsesätt. Genomatt anlägga ett mer kronologiskt perspektiv kan man se ett begrepps betydelse genom historien. De erfarenheter som man kan göra vid en viss tidpunkt utifrån historiska händelser lägger grunden för vilka förväntningar man kan ha inför framtiden. Ett (historiskt) begrepp ger alltså uttryck för både erfarenheter och förväntningar på samma gång. Koselleck kallar detta för erfarenhetsrum och förväntningshorisont.96 Hans forskning har visat att fram till 1700-talet låg förväntningarna inför framtiden nära de erfarenheter som redan var gjorda, men från 1700-talet och framåt fick begrepp alltmer uttryckta förväntningar inför vad som komma skulle utan någon direkt förankring i de tidigare erfarenheterna.97 I parternas inlagor framträder argumentationen i de flesta fall på ett tydligt sätt, och ger ett bra underlag för att undersöka den rättsliga argumentationen. Ett problem beträffande hovrättsmaterialet är att domskälen och själva domen inte alltid ger uttryck för hur domstolen faktiskt kom fram till sitt beslut. Hovrättens protokoll är ibland inte så utförliga, i den mån de överhuvudtaget finns bevarade, och de slutliga domskälen speglade inte heller alltid de metoder som användes i målet. De skäl som angavs för att rättfärdiga det formella beslutet var inte alltid liktydiga med de skäl som användes för att fattabeslutet.98 När det kommer till att undersöka argumentationen och rättsbildningen, känns det därför viktigt att inte bara studera domarna utan även ta med parternas rättegångshandlingar, hovrättens protokoll, codex rationum, den föredragande referentens underlag (relationen i synnerhet) och annat relevant material 95 Koselleck, Reinhart 2004 s. 19. 96 Koselleck, Reinhart 2004 s. 24 och 165ff. 97 Koselleck, Reinhart 2004 s. 165ff. 98 På tyska kan dessa två typer av argument benämnas somentscheidungsbegründung (motiveringen för det fällande utslaget, argument som gavs i den slutliga domen för att rättfärdiga beslutet) och entscheidungsfindung (avgörandets identifiering, argument som användes i rättens faktiska beslutsfattande). Dessa två är inte alltid liktydiga med varandra (Kischel, Uwe 2003 s. 9ff).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=