RB 70

inledning 51 tamenten som utvecklades genom de inblandade parternas handlingar och handlingsmönster samt genom hovrättens rättsbildning. Testamentet och de andra nämnda instituten kan ses som exempel på dåtidens skatteplanering, och utgjorde ett nätverk av privaträttsliga dispositioner vars syfte var att dels hålla familjens egendom intakt, dels tillföra nytt kapital. Framför allt hademånga adliga familjer byggt upp stora privata förmögenheter, bland annat genom krigsbyten och genom kungliga donationer av jordegendomar. Det var därför vanligare att de bättre bemedlade i samhället upprättade testamenten jämfört med de fattigare delarna av befolkningen, vilket undersökningar om förekomsten av testamenten har visat.91 Ju mer pengar och jord man ägde, desto intressantare var det att styra över vem som skulle få tillgångarna efter ens eget frånfälle. Även detta gör adeln och de adliga testamentena till ett lämpligt undersökningsobjekt. Testamentsmålen kommer att dels sättas in i sin rättskulturella kontext, dels undersökas i formav en argumentations- och begreppsanalys. Det sistnämnda genomförs genom att analysera rättsliga texter av olika slag: partsinlagor, underlag för domskäl och domar, lagförslag, lagtext och juridisk litteratur. När det gäller materialet bör man ha i åtanke att primärkällorna har skilda syften. Hovrättens domar skapades för att lösa och avsluta en konkret tvist, och dessutom försöka formulera domen så att den kunde accepteras av Kungl. Maj:t (det vill säga av kungen och riksrådet) vid en eventuell överprövning. Lagförslagen och de nya lagarna skrevs för att klargöra eller förändra rättsläget, eller för att styra utvecklingen av rätten i önskad riktning. Den juridiska litteraturen slutligen skrevs för att påverka den gällande rätten såväl som rättstillämpningen. Denna påverkan kunde göras antingen genom att visa stöd för redan gällande rätt eller genom att föreslå förändringar.92 De juridiska dokumenten speglade både medvetna och omedvetna föreställningar som fanns hos dem som verkade i de miljöer där texterna tillkommit. Sättet att tala och skriva var beroende av sammanhanget, vilket var tydligt under 1600-talet. De giltiga presentationsformerna, upplägget och tonläget, styrdes av sammanhangets ordning. Frågan är i vilken utsträckning som den rättsliga argumentationen i testamentsmålen var styrd av ”en bakomliggande samtalsordning”, en rättslig diskurs som innehöll 90 Scott Smith, Daniel 1987 s. 118f. 91 Houlbrooke, Ralph 1998 s. 85. 92 Jfr Øyrehagen Sunde, Jørn 2006 s. 57.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=